Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1868, sida 2

UTRIKES, FRANKRIKE. Oroligheterna i Toulouse och på andra ställen hafva föranledt Journal des debats till betraktelser öfver inflytande af den allmänna rösträtten, hvilka icke låta godt för densamma. Nämnde tid: ning yttrar: ,,Allmänna rösträtten har ho: oss helt och hållet förändrat den politi ska maktens tyngdpunkt. De upplystarklasserna hafva visserligen icke förlora rättigheten att i viss mån kontrollera re geringens handlingar, men deras åsigt kar icke vinna något praktiskt inflytande på dessa handlingar, om den icke sammanträffar med massornas åsigter; ty det ä1 nu massorna, som bilda majoriteten vic valurnan. Den allmänna rösträtten — och detta är ju väsendet af vår konstitution — hindrar alldeles icke den exekutiva makten att fullfölja och utföra sing afsigter, ty flertalet af valmännen är föga i stånd att förstå dessa afsigter, och ännu mindre att göra sig reda för utgången af dem. Deremot vaknar den allmänna rösträtten till lif, då det t. ex. gäller stegrandet af skatterna för de arbetande klasserna eller rekryteringen. Men då är det mot sjelfva nödvändigheten, som folkmeningen för sent uppreser sig, enär stegrandet at de allmänna bördorna endast är tecken till en för handen varande situation och betecknar endast för landet nya och tvingande behof. Men hvilken skillnad mellan landets tillstånd, eller rättare sagdt: i sinnesstämningen i våra dagar och under förra tider, om vi endast skåda 40 år tillbaka! År 1830 var det visst icke skatterna eller rekryteringen, som rörde upp sinnena och betäckte hufvudstadens gator med blod, och ännu sednare denna Februarirevolution, som fört oss dit vi nu äro, hade inga materiella anledningar eller bevekelsegrunder. Det var helt andra skäl, som då förmådde våra medborgare att gripa till vapen, och om folket äfven handlade orätt, så var åtminstone dess förirring till sina orsaker ädel. Sedan dess har allt ändrat sig, och historien skall icke utan bedröfvelse meddela, att efter 16 års fullkomlig fred, som likväl hade starkt tycke af likgiltighet,