Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1868, sida 3

4 f 22 .. ) ledamot af Franska Institutet. Öfversättning från sjerde originalupplagan af Turdus Merula. Stockholm, på L. J. Hiertas förlag. 1867. En ibland den civiliserade verldens mest brännande frågor är obestridligen den om qvinnans frigörelse från de sociala band, hvarigenom lagar och seder hålla hennes ande sjettrad och hämma densammas utveckling, hindra henne från att tillgodogöra sig i någon högre grad de fördelar, som kulturens framåtskridande och frihetsidgernas allt vidsträcktare tillämpning erbjuda i så rikligt mått åt mannen, göra henne beroende af dennes godtycke i en mån, som på ett upprörande sätt strider mot hennes naturliga, på menniskovärdet och jemlikheten i själsbegåfning grundade rättigheter, samt lägga mångfaldiga hinder i vägen för hennes aktningsvärda sträfvanden efter en oberoende samhällsställning. Öfverallt höja sig röster mot det förtryck och de missförhållanden, hvaraf hon så länge lidit, och om än dessa röster i många fall äro ,,ropandes i öknen, om än ofta nog de ider, för hvilka de söka bereda väg, beles och hånas af den blinda fördomsfullheten, den trängbröstade ensidigheten och den konsiderationslösa egoismen, så väcka de dock mångenstädes en varm genklang, och många af ,skapelsens herrar vakna till medvetande af att den makt, de innehaft, är en usurpation på med dem sjelfva jembördiga varelsers bekostnad, om de än till försvar för densamma kunna åberopa århundradens häfd. Det är temligen naturligt, att bland dem, hvilka tala eller skrifva för utvidgandet af qvinnans rättigheter, icke alla innehafra samma ståndpunkt, icke alla i lika mån emanciperat sig från förflutna århundradens skefva uppfattning af ämnet och kommit till lika insigt af den jemlikhet i asseende på intelligens och praktisk förmåga, som existerar mellan mensklighetens begge hälfter. Och måhända är det väl, att så är. Ty för att kunna verka för en ide; hos ett folk, bör man i någon mån dela; detta folks föreställningssätt i frågan, eller åtminstone sänka sig till detsamma i framställningen och modifiera sina fordringar och sträfvanden efter nationens ståndpunkt! och de förherrskande samhällsidernas beskaffenhet. Om man i otid, d. v. s. innan iden hunnit slå rot i folkmedvetandet, i enlighet med dennas yttersta konseqvenser påyrkade reformer, som väl vore absolut riktiga, men som. omöjligen skulle kunna vinna anklang hos någon större del af folket, skulle man vida mera skada än gagna den goda saken. Derföre ha alltsedan Moses tid också de reformer, som varit långt före sin tid, visligen gjort nödiga koncessioner åt den inom samhället herrskande verldsåskädningen och härigenom ernått det åsyftade målet. Författaren till den bok, vi här anmäla, delar ingalunda i alla stycken den uppfattning af qvinnan och hennes haturliga rättigheter, som på sednare tider, icke blott i den stora fristaten på andra sidan verldshafvet, utan äfven i flera europeiska kulturstater och icke minst i vårt eget land gjort sig gällande hos den del af nationen, som representerar framåtskridandet. Han befinner sig i flera fall på hvad vi svenska mancipationsvänner skulle kunna kalla en öfvervunnen ståndpunkt, och detta är en naturlig följd af hans nationalitet. Huru skarpt och träffande han än polemiserar mot de mest iögonfallande och den naturliga rättskänslan mest kränkande sidorna af qvinnans sociala och husliga s tällning, huru ifrigt han än påyrkar afhjelpandet af de missförhållanden han skildrar med: bjerta färger, och huru klart han än ådagalägger falskheten af de åsigter, hvarpå de äro grundade, röjer han icke desto ;. mindre ofta nog, att han sjelf icke är alldeles fri från föreställningen om qvinnans underordnade natur och den dermed sam manhängande inskränkningen af hennes naturliga rättigheter. Han talar visserligen gäng på gång om att hon är jemlik och likaberättigad med mannen, men han upphäfver lika ofta dessa påståenden ge nom förklaringar och tillägg, som gå ut på att visa, det hon är honom underord nad i intelligens och karaktersfasthet, och det är på grund deraf endast en sekundär sfer, som han vill öppna för hennes verksamhet. Kort sagdt, Legouvå är ingentings, mindre än en radikal reformator. Men just derföre är, i öfverensstämmelse med : hvad vi redan påpekat, hans arbete vidaf mera egnadt att slå an i Frankrike, ån det skulle varit om han helt och hållet brutit med den i detta land herrskandel uppfattningen af qvinnans natur och dej. rättigheter, som böra inrymmas åt henne i — en uppfattning, som föga förändrats ; genom de revolutioner, hvilka ombildat !i samhället gång på gång under ett sekels lopp. Å andra sidan kan förf., såsom an-Ji tydt är, endast delvis tillf redsställa de re; Å : l ( — ev E j j 1 1 1 formanspråk på det ifrågavarande området, som existera i de oblandadt eller delvis germaniska staterna. Det är nemligen ett faktum, att liksom i det gamla Germanien qvinnan var högt aktad och åtnjöt ett, relativt taget, stort mått personlig frihet, så har äfven hos nutidens germaniska nationer, Tysklands, Englands, Förenta Staternas och Skandinaviens folk, iden om qvinnans sociala och husliga lika berättigande med mannen vunnit långt vidsträcktare terräng och fullständigare tillämpning i lagar och seder än hos Italiens, Spaniens och Frankrikes nationer, hos hvilka det germaniska elementet är jemförelsevis obe2 11: on