Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 februari 1868, sida 2

UTRIKES. FRANKRIKE. I den Kerveguenska angelägenheten ha: nu utslag blifvit täldt af den tillsatta he dersdomstolen. Utslaget innehålles i föl jande sem hufvudpunkter: 1) att intet de pröfvade akterna har bevisat, det Ha vin och Gutroult gjort sig förtjenta af de mot dem gjorda beskyllningarne; 2) at tidningen ,la Finance måste anses så. som smädefull; 3) att Kerveguen gjor orätt, då han, utan noggrann pröfning upptagit sådane beskyllningar ur en fremmande tidning; 4) att Kerveguen än vidare haft orätt uti att icke ställa sig till efterrättelse det parlamentariska skick. som fordrar, att man på förhand underrättar en kollega om de anfall, som man har för afsigt att göra mot honom, samt 5) att Kerveguen slutligen haft orätt uti att gifva sina beskyllningar en beklaglig atbredning, utan att hafva i handom det ringaste bevis för dessa beskyllningars sanning. Om tilldragelsen i lagstiftande församlingen, då Harin af presidenten förnändrades att tillkännagifva utgången aj ofvannämnde affär, heter det i ,, Kölnische Leitung: ,,Havin begärde ordet och besteg talarestolen, tor att uppläsa den dom, som blifvit fälld i den Kerveguenska angelägenheten. Han började med orden: . Vi hafva blifvit insulterade —. I detta ögonblick reser sig vice presidenten David, yttrande: ,,Sessionen är slut. Detta appträdande af chefen för klubben vid Rue de Parcade uppväckte en gräslig storm. Man kunde tro, att en verklig revolution utbrutit, och illusionen var så mycket större, som det just inträffade på den skickelsedigra 24 Februari. Vid presidentens ord reste sig majoriteten liksom efter signal från sina bänkar, under det venstern från sina platser uttalade sig utmanande mot majoriteten. Vid den skanlal, som lagstiftande församlingen nu fötedde, kunde man knappt höra något ord; men man hörde ropen: ,,Au jeu de oaume! (så hette den sal, dit de depuserade af tredje ståndet år 1789 begåfvo ig och afgåfvo den märkvärdiga förklaring, som utgjorde grundvalen till konungadömets efteråt inträffande ruin). Åhöarne instämde och ropade desslikes: ,Vive la gauche! Under tio minuter var väsendet sådant, att man fruktade att let skulle komma till handgemäng mellan renstern och åhörarne å ena sidan, samt len öfriga delen af lagstiftande församingen å den andra. Vice presidenten Jlörome David, som betann sig i midten if majoriteten och var mycket blek, gaf närefter befallning att släcka gasen, så wtt medlemmarne af oppositionen, hvilka ultjemt befunno sig på sina platser, plötsigen sutto i mörkret. Redan förut hade icepresidenten befallt, att all den i paatset varande militären skulle träda unler vapen, ty icke endast åhörarne inom valatset, utan äfven den utanför varande alrika solkmassan syntes intaga en hoande ställning. Det kom Jikvisst icke ill någon strid. Sedan salen blifvit gjord å mörk, som majoriteter. önskar göra rankrike, lemnade oppositionsmedlemnarne och åhörarne salen. De försträmnde mottogos på gatan med högljudda urrarop, hvaremot, då Pinard störtade i in vagn, för att fara till Tuilerierna, det opades: ,4 bas les clericaux! Underättelsen om dessa scener spridde sig som n löpeld i Paris och framkallade oerhörd vitterhet. Lugnet har sedan icke blifvit tördt. Men man har funnit en mängd