Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1868, sida 2

3 ; Herr von Schoultz motioner. Vi meddela här nedan ett referataf diskussionen öfver dessa motioner vid Hrr Stadsfullmäktiges gårdagssammanträde, dervid erinrande om, att såväl sjelfva motionerna som de öfver desamma afgifna utlåtanden äfvensom motionärens reservation varit fullständigt återgifna i Handelstidningen. Förslaget N:o 1. Hr v. Schoultz ansåg Stadsfullmäktige ej kunna fatta något beslut rörande detta förslag, enär detsamma, sedan Magistraten funnit sig ej kunna vidtaga någon utredning deraf, alldeles icke blifvit utredt, hvadan talm yrkade remiss af förslaget till serskild beredning. Hr Berger trodde ej, att genom en sådan remiss något annat yttrande skulle kunna vinnas än det, som Magistraten redan afgifvit. För sin del vore tal:n villig och beredd att nu genast företaga förslaget till afgörande. Hr Philipsson skulle, sedan förslaget nu varit underkastadt lagenlig behandling, ej vilja motsätta sig remiss deraf till serskild beredning, men erinrade om, att Magistraten ej funnit utredning kunna vidtagas af det skäl, att förslaget icke innefattade någon grund för sådan förberedande utredning, som, enligt kommunalförfattningen, skall ega rum då förslag blifvit väckt, att vissa till staden skattskyldiga böra, i fråga om uttaxering af utskyld för visst ändamål, antingen helt och hållet befrias eller deri vinna nedsättning. Så länge motionären icke ändrat sitt förslag, kunde tal:n alltså ej inse hvartill remiss skulle leda, utan förklarade sig likasom hr Berger beredd att nu genast företaga motionen till afgörande. Hr v. Schoultz ville ej inlåta sig i någon strid rörande Magistratens tolkning af kommvnalförordningen, men fann obestridligt, att förslaget innefattade, det Stadsf:e skola utse komiterade, hvilka i sin ordning skola inkomma med förslag om skattenedsättning. Detta är något helt annat än om talm skulle ha framställt något förslag om nedsättning i bevillningen. Det är just detta, som komiterade skola göra. Trodde, att Stadsf:e skulle öfverskrida sin befogenhet, om de vägrade utredning af förslaget. Hr Philipsson. Något formelt hinder för remiss till beredning förefinnes väl icke, men en sådan remiss skulle, såsom redan visats, vara utan ändamål. Stadsf:e ega ej bemyndigande att besluta i fråga om ett skattejemkningsförslag innan Magistraten vidtagit utredning deraf, men sådan utredning bar Magistraten i nu föreliggande fall förklarat sig ej kunna företaga. Hr v. Schoultz. Magistraten har vägrat utredning under åberopande af 59 uti förordningen om kommunalstyrelse i stad, men tal:n kan omöjligt fatta, att ärendet kommit till Magistraten i det skick, som denna paragraf stadgar, och af detta skäl har ju Magistraten förklarat sig ej kunna företaga utredning. Vidhåller sitt yrkande om remiss till serskild beredning. Hr Berger. Hr v. Schoultz har rätt deri, att Magistraten synes ha funnit saken i det skick, att den ej kunnat åstadtomma någon utredning, men hr v. S. glömmer, att Magistratens svar står i fullkomlig enlighet med hans fråga. Det är förslaget, som är ofullständigt. Motionären har tydligen velat åt komiterade öfverlemna att komplettera hans ofullständiga förslag; men ett dylikt sätt att behandla sakerna lärer ej kunna anses lämpligt. Härmed ville tal:n dock ej hafva sagt, att han ju icke önskade framgång åt den sak, för hvilken hr v. S. kämpar, men den måste då framställas på ett annat sätt.