äåsigt är, att det nuvarande röstberäkningssättet är rättsvidrigt och således bör ändras. Detta röst beräkningssätt är bundet vid taxering efter 2:dra artikeln, och sålunda skulle då den grundsats stå fast, att den ena medlemmen af kommunen bör betala lika med den andra, med hänsyn till sin förmåga. I så fall bör också rättigheten vara lika fördelad med skyldigheten. Det har sagts. att häri skulle ligga en ,, demokratisk fara. Men icke kan väl med rätta den högre betalande säga till den lägre betalande: våra skyldigheter skola vara lika, men mina rättigheter hundrafalldigt större än dina! I de flesta fall är det nu minoriteten, som blir den segrande: Talm medgaf, at! utan en jemnkning en orättvisa skulle begås mot denna minoritet; man måste söka att skydda dess fött, och man komme då in på den graderade skalan. — Det har vidare sagts, att Stadsfullm:e ej ega befogenhet att vidtaga den i förslaget åsyftade åtgärd, men att om deremot fråga varit om någon ordningseller hushållningsangelägenhet. exempelvis tolagen, Stadss:e skulle varit oförhindrade att derom göra framställning. Medges detta, så måste väl äfven erkännas, att om det är af vigt för kommunen att få det nuvarande röstsättet ändradt, så är man väl äfven berättigad rka, att Stadsf:e tillse, det sådan ändring åstadkommes. Besynnerligt nog, erkännes från alla håll behofvet af en förändring, och tal:n tror, att förslaget om en sådan behöfver allt det understöd, det på opinionens väg kan erhålla. Tal:n skulle alltså naturligtvis vilja yrka bifall till sitt förslag, men då sådant ej torde kunna vinnas, hemställde han, att Stadsfullm:e i sitt afslag åtminstone måtte såsom sitt eget intaga beredningens yttrande, att pehofvet af reform i fråga om röstberäkningsgrunden vid stadsfullmäktigval ej underkännes; men att förslaget ej kan föranleda till vidare åtgärd från Stadsfullm:es sida af det skäl, att flera förslag om sådan reform blifvit väckta vid den nu församlade riksdagen, hvilken omständighet är egnad att ingifva förhoppning, att för hela riket, och således äfven för detta samhälle, önskvärda bestämmelser i förevarande hänseende skola antagas. Hr Krook begärde att, för den händelse denna hr v. Schoultz hemställan ej komme att bifallas, få till protokollet antecknadt, det han för sin del instämde i detta beredningens yttrande. Hr Berger ansåg Stadsf:e ej berättigade att afgifva en sådan opinionsyttring. I sin egenskap af ledamot i beredningen hade tal:n kunnat uttala sig så som skett, men trodde sig ej kunna göra det i sin egenskap af Stadsfullmäktig. Hr Philipsson trodde likaledes ej, att Stadsfullmäktige kunde besluta att en corps uttala ett så beskaffadt omdöme. Ville man afgifva en dylik opinionsyttring, vore lämpligaste sättet att, på sätt hr Krook gjort, begära anteckning derom till protokollet. . Efter framställd proposition beslutade Stadsf:e, i enlighet med beredningens hemställan, förklara, att icke heller förslaget N:o 3 kan till: vidare åtgärd af Stadsfullmäktige föranleda. Följande ledamöter af Stadsf:e begärde härefter få till protokollet antecknadt, att de, i likhet med hr Krook, för sin del instämde i beredningens ofvan omförmälda yttrande: hrr Strömberg, Dahlander, Cavalli, Lundström, Strömman, Andersson, Kjellberg, Elliot, Fleetwood, Wedelin, Ahlin, Lilljeqvist, L. Lundgren, G. Lundgren, Lignell, Prytz, Wilson, Leffler, Levisson, Brusevitz, Lamberg, Jonsson, Maonns. Frisell och Ordföranden.