I 12 — ning heldre är en sporre till, än ett korrektiv mot det olofliga skogshygget; ty om sådant timmer ej inköptes af verksegarne och således ej gaf anledning till någon vidare arbetsförtjenst för åverkaren, så skulle dylika tillgrepp snart upphöra. Herrar Dickson, som under sista året med stor uppoffring genom förlust af utlemnade förskotter tagit , initiativet till detta system, i afsigt att derigenom at bereda skydd åt skogarne för framtiden, hafva I derför skördat största otack och vi, deras tjenare, blifvit utsatta för ledsamma förvecklingar med jägeritjenstemännen, som väl på något annat så borde beredas ersättning för de härigenom minskade sportlerna. En stor skogsbesparing skulle äfven beredas derigenom att, jägeritjenstemannen, i stället för att göra beslag på det olofligt afverkade virket, tilldelte det verksegaren i afräkning på hans privilegier eller jordegaren på dess utstämplingsrätt; men äfven detta har det onda med sig att minska tjenstemannens inkomster. Ehuru mycket vore härvid att tillägga, så inskränker jag mig för denna gång till bifogande af nedanstående intyg, som tillräckligt tydliggöra tillkomsten och halten af de attester skogsinspektören och riddaren Österdahl ansett värdiga att i bilägga sin anmälan. Ume Brännland den 12 Februari 1868. C. W. Bergstöm. Som till min kunskap kommit att ett af mig, sunder sistlidne November månad tillföfverjägaren G. E. Lind lemnadt intyg derom att jag af inektor C. W. Bergström i Brännland och herr Svedmark i Lycksele bekommit betalning för Iaf mig åverkadt virke, oaktadt ofvannämnde om1 bud afvetat den olofliga åtkomsten, blifvit publiseradt i tidningen Umebladet, så får jag härmed supplysa att nämnde intyg tillkommit på så sätt, satt då Lind under en färd genom Björksele före I midsommar i fjol, kallade mig till sig der han tog sin, visade han mig en stämning för åverkan och frågade om jag ville erkänna densamma. ÖDå jag svarade nej, sade han att jag skulle stämmas, men lofvade mig att jag ej skulle beböfva frukta för någon stämning om jag ville underteckna ett af honom uppsatt intyg om att jag visste det inspektorerna Bergström och Svedmark köpt åverkadt virke under de 10 sistförflutna ren. Derpå svarade jag, att hvad Svedmark beträffar vet jag ingenting, men nog kan jag tro att hvad Bergström angår, sådant virke köpts förr om åren, dock undantar jag de 3 sednaste åren. Lind genmälte derpå att Bergström var en sådan hederlig och bra karl att honom ville ban ej åt, men Svedmark önskade han få fast — ty, sade han, ville dem ej hålla åt sig hakan så skall väl jag också visa dem att jag har någonting, men detta får du sej tala om för någon. i Allt detta afhörde skogsuppsyningsmannen Läth som var närvarande. För att nu undgå bråk och krångel med stämning för åverkan, hvartill jag dock är oskyldig, och i den tro att Lindska beviset var skrifvit så szom jag härförut anfört, underskref jag detsamma, viss om att jag dermed ej skulle kunna skada någon. Att det nu i tidningen förekommer helt annorlunda, är helt och hållet utan min vetskap och således Linds egna tilltag, hvarföre han sjelf må stå och svara. Detta allt vill jag med liflig led bekräfta, och underskrifver det härmedelst i rittnens närvaro. Björksele den 9 Februari 1868. Eric Hedman i Björksele. —— — f i ; I Ä G. Vittna: Carl August Erikson (bomärke). Jonas Ulrik Bygden, Båda i Björksele. Som till min kunskap kommit att det af mig till ön jägmästare i Lycksele på hans flerialdigå tubbningar och lockelser under sistl. November , mänad afgifna bevis om emottagning af förskotter och betalning under de 10 sista åren, af inspektoren C. W. Bergström i Brännland för af mig åverkadt virke, blifvit i Umebladet publiceradt och således har för afsigt att både förvilla och skada andra menniskor, så får jag, då jägmästaren, som aftvingade mig beviset ifråga, ej hållit sitt löfte att det hvarken skulle begagnas för att skada mig sjelf eller någon annan, utan endast vore roligt att ha, härmed under edsförpligtelse förklara, att jag under de 3 sistförflutna åren ej haft minsta ombyte med Bergström i timmeraffärer och om jag möjligen förut för åverkadt virke bekommit vare sig förskotter eller betalning af honom, är det mig alldeles obekant om han afvetat att det varit jolofligen åverkadt eller ej. Hvilket ock härmed i vittnens närvaro undertecknas. Bjuråker den 9 Februari 1868. Jones Fr. Olofsson i Wormsele. ö Vittna: Tredrik Larsson Lång (bom.) j Anders Fredriksson (bom.) båda i Bjuråker. På begäran af inspektor C. W. Bergström i Erännland och med anledning af ett af mig den 31 nästlidne Juli utfärdadt bevis derom att Bergström af mig köpt åverkadt virke, dock ej under de 2 sista åren, varder härmed intygadt att sagde bevis, som jag underskref efter Mikaeli förlidet är, enligt min vetskap och jägmästarn Linds försäkran endast skulle innehålla det jag visserligen sält åverkadt virke, men att Bergström mig veterligen : aldrig afvetat att det virke jag till honom försält m varit olofligen åverkadt. Hvad åter skogvaktarnes anbud till mig af högre betalving för olosligen åverkadt timmer som jag kunde dölja, angår, har dylikt anbud af dem aldrig gjorts mig eller fanns något dylikt omnämndt i det bevis jag utfärdade till Lind, utan : är det en egenmäktig tillsats af honom, som han sjelf må stå och svara för. Och vill jag på allt detta aflägga ed, samt underskrifver det nu i vtt-: nens närvaro, Bjärksele den 9 Februari 1868. Per Hedman i Björksele. Vittnar: Carl Aug. Eriksson i Björksele (bomärke), Jonas Ulrik Bygden i Björksele, Att hvarken inspektor Svedmark i Lycksele ej heller någon af Baggböle sågverks flottchefer och skogvaktare inom Lappmarken, någonsin uppmanat mig till någon skogsåverkan, utan tvertom på det kraftigaste föreställt mig det orätta uti dylikt ofog . och de följder det kan hafva med sig; samt tillätit mig att städse vakta mig för begående af slika förbrytelser; får jag härmed i vittnens närvaro sanningsenligt intyga, — lycksele Grundsund den 5 Juni 1867. Albert Renman i Grundsund. Vittna: Carl Johan Zachrisson. Anna Lovisa Persdotter (bom.) i Holmträsk. Med anledning af ett i tidningen Umebladet publiceradt, af undertecknad utfärdadt, bevis derom att jag af inspektor C. Svedmark i Lycksele den 11 Januari nästlidet år skulle blifvit uppmanad till oloflig skogsåverkan, får jag härmed upplysa, att jag af erkänsla för en mindre penningeförstärkning, hvarmed öfverjägaren Lind under stormarknaden tjenade mig, underskref ifrågavarande af honom uppsatta intyg, hvars innehåll jag knappast hade mig bekant, men att inspektor Svedmark aldrig uppmanat mig till oloflig skogsåverkan samt att serskildt vid det tillfälle, som i beviset omnämnes, det endast varit fråga om det lofliga arbete som jag åtagit mig att under sistlidne vinter verkställa. Allt detta får jag härmed under edsförpligtelse och i vittnens närvaro intyga. Siksele den 9 Februari 1868. Jonas Ersson (bom.) I j 4 1 I 4 1 l i ; ; Vittna: Nils Johan Lycksell (bom.) i Bussjön.