Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1868, sida 2

Norge. Nytt snöskred. Om en ny olycka, förorsakad af ett snöskred i en af Norges fjelldalar, berättar en korrespondent till Morgenbladet: Lördagen den 8 dennes var en hemsökelsens och sorgens dag för invånarne på gården Bringeböen i Lysters socken. Utan att någon hade den minsta aning eller något tecken visat sig, som förebådade faran, kom ett snöskred framstörtande från ett vester om gården liggande högt fjell, ödelade fähus, stall, fårhus och logbyggning samt begrof allt, så att intet spår var att se af hvad som funnits på tomten, och dock var det temligen betydliga byggningar, bland annat ett fähus med 20 stycken kor. KI. var omkring 8 på morgonen då olyckan skedde. Tyvärr gingo menniskolif förlorade vid denna fruktansvärda olycka. Familjens enda barn, en flicka på 9 å 10 år, två tjensteflickor, af hvilka den ena var syster till hustrun på gården, samt drängen, som alla voro sysselsatta i uthusen, en skräddargosse, som kommit till gården för att arbeta och som gått ut i fähuset för att tala med sin bror, funnos alla liggande bland ruinerna af de omstörtade husen under snömassan. De två bröderna blefvo först framgräfda och funnos vid lif, medan barnet och de båda tjenstflickorna vid påträffandet voro lik. Oaktadt en mängd menniskor straxt kommo till stället, lyckades det först på eftermiddagen få fram de saknade. Lyckligtvis kunde den ene af de båda karlarne ge besked om hvar de förolyckade måste ha befunnit sig då katastrofen inträffade, hvarigenom sökandet ättades och kunde slutas innan aftonen. De båda räddade voro vid full sans då de återfunnos, men den ene hade fått det ena låret afbrutet, den andra ett obetydligare benbrott. Tretton kor, ett större antal får och några svin äro dödade, hvaremot sårdens fyra hästar, sju kor, tio får och två svin amdrogos lefvande ur ruinerna af de sammanstörtade byggningarne. Gårdens egare, Ole Christensen, som stod i stugbyggningens dörr i begrepp att gå ned i källaren, blef af det starka lufttrycket kullkastad och förlorade medvetandet; en fullvuxen dränggosse, som stod på logen och tröskade, tog till flykten, men upphanns af snöskredet; doek kom han utan andras hjelp fram emellan de nedrasade bjelkarne och var alldeles oskadd. En gammal gubbe, som kom gående från granngården Bringe på väg till Bringeböen, blef kullslagen, men slapp med en obetydligare skråma. Lufttrycket var så våldsamt, att det spordes långt bort. Husmodren, som var inne i den ena af de båda bakom uthusen stående stugbyggningarne, och af hvilka den som var obebodd fick rutorna utslagna och skerstenen afslagen, berättade, att rummet, hvari hon befann sig, plötsligt blef alldeles mörkt. Det hela var förbi i ett ögonblick. Det berättas att mycken skog är förstörd, och det är troligt att flera olyckor genom snöskred skola spörjas. Gammalt folk kan ej erinra sig att något skred förut gått den vägen, men ej heller en så stor myckenhet snö, som i denna vinter.