Angående ändring i hvad lagen stadgar om giftomans inseende öfver mö, m. m. Vid sistlidne riksdag väckte jag motion i afseende på myndig qvinnas rätt att vara sin egen giftoman. Denna motion blef af lagutskottet tillstyrkt och af andra kammaren enhälligt antagen, hvaremot den i första kammaren ej godkändes. Jag har sedermera tagit del af denna ärade kammares förhandlingar i denna fråga och deraf funnit att emot detta förslag icke mer än enda medlem, hvilken numera ej intager plats i berörde kammare, talade ör rent afslag af motionen, hvaremot alla de öfrige, hvilka hade något att mot densamma invända, hufvudsakligen hade formella skäl att andraga för sitt afslag. Dels i anledning häraf och dels derföre att jag ej kan frångå min förut uttalade åsigt, att det vore med full rättvisa förenligt, att en qvinna, som blifvit myndig, med andra ord, som eger att råda öfver sig och gods sitt, vid snart sagdt det vigtigaste steget i sitt lif, ingåendet af äktenskap,