Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1868, sida 2

dessa uppträden, ty hela natten genomströfvade talrika patruller, af 8 mans styrka, Quartier latin, och trupperna i de nära belägna kasernerna höllos beredda att ögonblickligen utrycka. ,Sigcle lemnar en resum öfver diskussionen om presslagförslaget. Af de 17 hittills diskuterade artiklarne hafva endast sju blifvit definitist antagna; de öfriga äro, — som förut meddelats — med anledning af de framställda amendementerna återvisade till kommissionen. De flesta af dessa amendementer afse en skärpning, ingalunda någon mildring af förslaget. Så t. ex. ett amendement af Beauverger, som utom bötesbestämmelserna äfven vill hafva fängelsestraff för pressförbrytelser. De många amendementer, som åsyftade afskaffande af eller mildring i de hårdaste bestämmelserna, hafva nästan alla fallit igenom. Endast har det lyckats att få stämpeltaxan nedsatt under bestämmelserna i förslaget, samt att få den bestämmelse upphäfd, enligt hvilken en skriftställare för en pressförbrytelse skulle förlora sina politiska rättigheter för obestämd tid. Deremot är maximum af böterna, som kunna uppgå ända till 80,000 francs, äfvensom den långa trist — tre år — inom hvilken pressförbrytelser kunna åtalas, bibehållna. Den artikel, som gällde upphäfvandet af boktryckeriprivilegiet, är återtagen och skall, i form af ett särskildt förslag, inlemnas vid lagstiftande församlingens nästa session. Den berömde fysikern Leon Foucault, medlem af franska akademien, hari dessa dagar aflidit i Paris, endast 48 år gammal. Hans snillrika arbeten öfver ljuset, värmet och magnetismen hade satt honom i rang med vår tids största naturforskare. Mest bekant är likväl den af honom år 1851 gjorda upptäckten om rotationen af en pendels svängningsplan — detta mest slående bevis för jordens dagliga rörelse, som undgått Gallleis och alla sednare mathematikers och sysikers uppmärksamhet. ENGLAND. Som vi meddelat, har nu äfven ett förslag till reform för Skottlands representation i underhuset blifvit förelagdt parlamentet. Valrättsbestämmelserna äro i förslaget desamma, som i den vallag, hvilken förlidet år blef antagen för England och Wales, således valrätt för hvar och en i städerna, som har eget hushåll och betalar fattigskatt till kommunen, samt för hvar och en på landet, som i arrende för jord betalar 12 pd. st. eller eger ett hus, som i årlig inkomst lemnar 5 pd. Men den del af förslaget, som väl kommer att framkalla det mesta motståndet, är den bestämmelsen, att Skottland efter förslaget skulle få sju nya medlemmar i underhuset: två för universiteterna Edinburg, Glasgow, Aberdeen och S:t Andrews, en för staden Glasgow, en för några mindre städer (Wishaw, Coatbridge, m. fl.), en ytterligare representant för hvartdera af grefskapen Ayr, Lanark och Aberdeen. Af dessa förändringar synes endast en — representanterna för universiteten — vinna allmänt bifall; de öfriga delarne af förslaget skola säkerligen stöta på starkt motstånd. Redan vid första läsningen gaf sig detta motstånd tillkänna, men detta kan naturligtvis endast anses som ett förspel till den långt häftigare strid, som vid andra läsningen utan tvifvel skall förekomma. Trots alla de lugnande försäkringar, som de konservativa tidningarne innehålla angående lord Derbys helsotillstånd, synes det vara så godt som afgjordt, att han måste säga farväl till ministören. tvifvel skall han hos drottningen förorda sin son, lord Stanley, till efterträdare. Många rådplägningar lära förevara både Utan inom kabinettet och af de utom detsamma stående particheferna. Så omtalas ett förslag, att lord Stanley skulle till en början endast ad interim öfvertaga sin fars post, hufvudsakligast i afsigt att härigenom förekomma, det Disraeli sedan skulle kunna komma i fråga som ministerpresident. Emellertid yttras från andra håll, att, Disraeli känner sitt parti för väl, för att eftersträfva denna plats. Tories skulle nemligen sannolikt aldrig kunna finna sig vid att som sin officielle chef erkänna en plebej, hvilkens stamträd härleder sig från Aron och icke från Wilhelm Eröfraren. I den stora, först för några år sedan öppnade bangården vid Charing Cross i London utbröt den 18 dennes en stor eldsvåda, som man icke lyckades släcka, innan en stor del af byggnaderna instörtat. I underhusets möte den 18 dennes afgaf regeringen en förklaring, enligt hvilken underrättelsen om, att den egyptiske vice konungens trupper inryckt i Abyssinien, icke bekräftat sig. Vice konungen har tvertom lemnat positiva bevis för, att han vill foga sig efter de föreställningar, som England i detta afseende gjort hos den egyptiska regeringen. Dermed förfalla tillika de gissningar, som engelska tidningar haft i afseende å meddelandet om Egyptens krigiska uppträdande.