Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1868, sida 3

— — Om förändradt sätt för expedierandet af de handlingar, som från konungens befallningshafvande uigå, samt om landssekreterarelönernas bestämmande i ett för allt till visst penningebelopp. Ett förhållande, som vid genomseende af riksstatens sjette hufvudtitel fäst min synnerliga uppmärksamhet och hvars olämplighet man äfven offentligen sett uppmärksammas, är det sätt, hvarpå landssekreterare och en mängd andra tjenstemän aflönas. Utan att nu vilja ingå i pröfning af alla dessa förhållanden torde det vara mig tillåtet att fästa riksdagens synnerliga uppmärksamhet vid hvad särskildt i detta afseende landssekreterare vidkommer. Med bifegande af utdrag af i statskontoret förvarade 1864 års stater, utvisande för nedannämnda län, huru mycket som, förutom den tillfälliga expeditionslösen, blifvit bestämdt för hvardera af dessa tjenstemän, och detta utdrags jemförelse med i kammarrätten gjorda anteckningar ur samma års taxeringsverk synes, att En eh — ER ec Zes 3 Än EP 3 225 Landssekreteraren Rdr. Rädr. Rdr. i Christianstads län åtnjuter 1,661 18,939 20, 600 i Malmm. 30 21,620 22, 000 i Karlskrone... 1.000 9.450 10,450 i Halmste.. 1,517 9,961 11,478 i Vexjd. 1132 13.568 15.000 i Venersborng.... 1.215 22.902 24,117 i Linköping.. 2,067 7,933 10,090 i Mariestaaa.. 1211 12,789 14,000 i Lule.. 2,000 7,090 9.000 i Ume.. 1.600 7,400 9,000 i Östersund . . .... 1,600 4.,400 6,000 i Falunnn. 1,551 4,500 6,051 i Karlste. 1,470 8,.530 10., 000 Summa Rdr 18, 704 148, 992 167,696. och så vidare för återstående län. Tager man ett medium af slutsumman, så utgör lönen för hvardera af dessa 13 tjenstemän nära 12,900 rdr. Att vid bestämmandet af expeditonslösens ingående som aflöning till dessa tjenstemän icke, åtminstone å representationens sida, varit förutsedt att derat skulle uppstå en så uppenbar misshushållning med statens medel är jag förvissad hvarje fosterlandsvän villigt erkänner. Men då det icke är nog att inse och erkänna en felaktighet utan att äfven söka förekomma densamma, är jag neg förhoppningsfull tro mig hvarken gå det allmännas eller enskildas rätt för nära, då jag nu hos riksdagen vågar föreslå, att denna till ländssekre terare utgående expeditionslösen varder indragen till statsverket och att en årlig fast lön bestämmes för herrar landssekreterare med maximum till 8,000 rdr och minimum till 5,000 rdr, allt efter storlek af län och arbetsamhet för nämnde tjenstemän. Alltså vågar jag för riksdagen föreslå: att alla handlingar, som från konungens befallningshafvande utgå, böra beläggas med karta i stället för expeditionsiösen till lika högt belopp som nu sker med nämnda handlingar; att landssekreterare må åtnjuta sin lön på stat efter ofvan åberopade förslag, i de större länen 8,000 rdr och i de mindre 5,000 rdr, allt efter som deras göromål äro mödosamma och ansträngande. Om remiss till stats-utskottet anhålles. Stockholm den 22 Januari 1868. Ola Larsson.