Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1868, sida 3

April sistl. år, då sjön började bli ren, återkommo till sin vanliga strand och damm, till alla delar lika spaka och hemmastadda, som före bortflyttningen förliden höst. Sedan de någon tid visat sig, försvunno de åter. Derefter kom anddraken och gjorde påhelsningar, men honan syntes ej till, så att man trodde att hon gått förlorad. Så var dock ej förhållandet, ty efter några veckor inställde hon sig ånyo och hade då med sig tolf stycken de lifligaste och vackraste ungar. Hon var spak som vanligt, och hennes ungar visade sig ock spaka samt åto begärligt de brödsmulor, som utkastades i vattnet. Fem ha gått förlorade men sju äro nu, i slutet af Juli, nära fullvuxna. Man vet ej hvar de hålla till om nätterna, men om morgnarne komma de fram, hungriga och orädda. Ifall ingen passar på att mata dem, flyger anden upp på gärden och påminner derom att frukosttimman är inne. Hon visar sig då helt obesvärad, hvilket ej är förhållandet när hon med ungarne i sällskap anser sig böra öfva tillsyn öfver dem. När hon flyger bort från ungarne, förlägger hon dem antingen i buskar vid stranden eller ock ute på en sten i vattnet, och det tyckes, som de ej vågade lemna den anvista platsen förrän modren återkommer. I hennes sällskap deremot äro de helt djerfva och gå då äfven fram på gården samt ha lärt sig att känna igen sina bekanta, hvilkas kallelser de lyda, under det de ej hörsamma andras. Ryska kronotjufvar. Ryska regeringen nedsatte i sistl. Maj månad en komitå, för att närmare undersöka de stölder i stor skala af staten tillhörig egendom, hvilka af högre tjenstemän i staten föröfvats i Nischnej Novgorod; denna komite har nu afslutat sina arbeten och afgifvit sin berättelse. Icke mindre än 98 personer voro invecklade i detta storartade tjufnadsmål, och det nobla bandets anförare är en tjensteman af hög rang vid namn Werderoffskoj och en hans underordnade vid namn Tierskoj. Totalbeloppet af det stulna utgör, för så vidt hunnat utrönas, 1,458,104 pud (1 pud 387 eb.) salt, värderade till 2,204,240 rdr rmt, och 52,000 pud jern. Werderoffskoj började sina operationer redan 1858, omedelbart efter tillträdandet af sin tjenst. Som han ingenting kunde uträtta utan en medbrottsling började han först med att förskaffa en sådan, och det egendomliga medel, han dertill begagnade, var att han behandlade alla sina underordnade med en ovanlig stränghet. En af dessa, Tierskoj, anade hvarthän hans chef syftade, hade en förklaring med honom, hvarefter chefen kom i godt förstånd med de fleste af de andra underordnade tjenstemännen; de som vägrade att biträda chefens brottsliga planer förafskedades. Hela detta departement var sålunda ett kolossalt tjufband, bildadt i akt och mening att kringstjäla staten, och nio år förflöto innan bedrägeriet kom i dagsljuset. Bland de handlingar, hvilka framlagts för komitn, är ett bref från Werderoffskoj, hvilket visar en besynnerlig blandning af hyckleri och skurkaktighet. Det är adresseradt ll en väl känd spelare och innehåller en begäran om att Werderoffskojs broder måtte få dela brefemottagarens vinst. Såsom betecknande förtjenar anföras, att köpmännen i Nischnej Novgorod hafva aflåtit en petition till finansministern, i hvilken han ombedjes att inställa alla åtgärder, mot Werderoffskoj, mot att de af egna medel ersätta de summor, hvilka blifvit staten frånstulne.