Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1868, sida 1

ÄÄÄÄAA ä — — I första kammaren inträffade en episod, som väl kommer att utgöra det allmänna samtalsämnet under någon tid. Någon tidning hade sagt, att grefve Erik Sparre, i ett föregående plenum, yttrat sig fiendtligt eller ovänligt mot norrmännen. Ett sådant summariskt karakteriserande af en talares anförande skall vara gjordt med synnerlig skicklighet och opartiskhet, om det skall träffa det rätta. Innebär det deremot en ensidig uppfattning eller ett hån, så kan det ej undgå att väcka ond blod, och mer än en riksdagsman klagar öfver att se sina yttranden framställda i en så falsk dager inför allmänheten. , Må man bedöma mina ord — heter det — .och kommentera dem huru mycket och på hvad sätt man behagar; men må orden anföras riktigt, utan förvrängning eller vanställning. Sådana klagomål äro ej sällsynta, och det var väl i hopp att derigenom vinna någon anklang för sin utgjutelse, som grefve Erik Sparre gjorde ett af dessa saltomortaler, som tillhöra hans lynne, men dervid han gemenligen faller på näsan, ehuru han snart nog reser sig upp igen. Ni har af hufvudstadens tidningar redan erfarit de närmare omständigheterna vid detta anlopp, hvars ömkligaste och ,,snobbigaste del var anförandet af enskilta affärsförhållanden mellan grefre Sparre och utgifvaren af ,, Dagens Nyheter, som egt rum för öfver 20 år sedan, och dervid hr grefven, enligt hvad ,,D. N:r i dag upplyser, lupit med osanning. Vi antaga att ytterligare protester till den, som vid tillfället gafs, komma i dag att ega rum mot dettabesinningslösa uppträdande från en mans sida, hvars långa parlamentariska bana borde hafva lärt honom mera takt och sjelfbeherrskning. Det är ledsamt att ett sådant uppträde skall hafva kunnat ega rum i vår nya riksförsamlirg, men det var dock en lycka, att det var första kammaren, som derför blottställdes. Hade något dylikt inträffat i den andra, skulle nog ganska många hafva deråt hjertligen fröjdat sig, då det finnes icke så få personer, som äro innerligt förargade öfver den nya riksdagen och som begagna hvarje tillfälle att betrakta och utmåla densamma i den förhatligaste dager. Det är väl icke att antaga, att grefve Sparre velat afsigtligen gifva ny näring åt en sådan opinion — ty dertill är den gode grefven alltför oberäknelig — men nog finnas de, som skola utropa: ,Se så går det till i den nya riksförsamlingen. Något sådant hade ej kunnat passera i den gamla. Karlsdagen firades i går genom det högtidliga öppnandet och öfverlemnandet till Stockholms stad af ,, Kung Carls Port, d. ä. den nya väg, som blifvit framsprängd genom de s. k. Tyskbagarebergen. Utom de ordensprydnader, som tillföflo de män, bvilka hast den största förtjensten i detta arbete, har stjernsallet i år på konungens namnsdag varit ganska matt, till stor sorg och saknad utan tvifvel för de många, som väntat att i Posttidningen få läsa långa spalter på ordensutnämningar, i hopp att deri möjligen finna sitt eget eller sina vänners namn. — På aftonen gåfvo D.D. M.M. konungen och drottningen stor bal för omkring 1,500 personer. Likasom förra året voro endast första kammarens fruar inbjudna till denna hoffest. Man hade dock kunnat utan risk bjuda äfven den andra kammarens ledamöters fruar, ty endast ganska tå sådana damer finnas här närvarande, och ännu färre hade de varit, som accepterat bjudningen. Första kammaren har afslagit, med stor majoritet, förslaget att tillsätta ett särskildt utskott för kommunalfrågornas behandling, utan komma alltså dessa att nu behandlas af lagutskottet, som dock torde räkna lika många liberala ledamöter beträffande detta ärende, som det särskilta utskottet skulle hafva kommit att ega. Det lärer varit på grund häraf, som flera af första kammarens ledamöter föredrogo lagutskottet. Deremot hoppas man, att denna kammare skall antaga den andra kammarens a ia. —