Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1868, sida 3

Blandade ämnen. Tänkespråk af Mazximilian af Mexiko. Med bajonetten gräfver man icke guld.s Snålheten är hos furstar ett brott, ty mängden glömmer aldrig att deras penningar tagits ui folkets fickor. Fr-star skola endast vara penninge-cirkulationsmaskiner; men vet att håra dem räkning derför. De förnäma kan man låta vänta, de ringa icke; de förnäma hafva perningar, således äfven tid; för den ringare är tid penningar. Man må icke säga: Religionen kan vera bra för folket; — ett sådant talesätt vittnar om det soblygaste öfvermod och den högsta grad af samvetslöshst. En bildad man, som så talar, ståkler sig på slafegarens moraliska ståndpunkt, ( Konungar och ministrar, och af de sednare i främsta rummet finansministern, borde alltid ega skattlagda egendomar, på hvilka de sjelfve bäst kunde pröfva alla skalor och skatteförhöjningar. Furstar borde icke glömma, att de dem omgifvande personerna hafva en dubbel betydelse — för det första såsom känslohorn, för att känna och uppfatta den yttre verldens tankar och begrepp, och för det andra att tjena såsom en skylt, efter hvilken man slutar till bodens innehåll. Huru vigtigt är icke derför valet af omgifninen e Man föreställer sig allting värre, än det är i verkligheten, derför att fantasien färglägger densamma. Till och med döden är icke så frvktansvörd, som man beskrifver honom. Den stora egyptiska pyramidens hemlighet. Tidskrift för Byggnadskonst och Ingeniörvetenskap meddelar erter ,,The Scientific American härom följande: Under åtskilliga årtusen har det ändamål, hvarför den stora pyramiden i Egypten blifvit bygd, varit en hemlighet för hela verlden, och många af de lärdaste forskare hafva uttömt sin gissningsförmåga och sitt skarpsinne på fruktlösa bemödanden att lösa gåtan. För några år sedan framkastade Thomas Taylor i London den sats, att pyramidens konstruktion var en ingifvelse af den gudomliga försynen för att skaffa eg, ptierne ett rättesnöre för deras mått och vigter. Denna teori vann blott få anhängare blan Europas vetenskapsmön; men ehuru underlig och sökt den än var, har den dock nyligen funnit en advokat på andra sidan Atlantiska hafvet i professor Eaton i Newyork, som inför , The University Convocation i Albany hållit ett omsargafullt utarbetadt föredrag öfver detta ämne. Som stöd för denna åsigt anförde han, att pyramiden var fullkomligt symmetrisk, med fem sidor och fem hörn. Den höll ursprungligen 782 fot på hvarje sida och är den högsta och största byggnad som uppförts af mepniskohänder. Isaac Newton hade offrat tid och möda på att utforska de gamles längd-enhet och kom till den slutsats, att den var något öfver 21 decimaltum. Den basens sida motsvarande bågen innehåller 36574 sådana lärgd-enheter och motsvarar således ett år. Pyramiden var gjord alldeles slät mot söder, utan hieroglyfer eller mystiska inskrifter, som alla forngamla begratningsplatser, hvarhelst de blifvit funna, annars hafva. Den stora steglåda, som man funnit i pyramidens midt, har gemenligen ansetts vara on sarkofag, men ingen sannolikhet finnes för vidhållandet af detta påstående. Ingen processio af prester kunde der inkomma, och sådant är förenadt med svårighet äfven för en ensam person, Graniten, hvaraf en del äf pyramiden består, har ej funnits att tillgå i närheten och bestämdt ej på närmare håll än vid berget Sinai. Byggnaden synes vara konstruerad efter de strängaste geometriska principer. Dess topp pekar åt nordstjernan, ellar den stjerna, som, enligt dagjemningspunkterhas dåvarande läge, var nordstjerna för fyra tusen år sedan, Yidqre ådagalade prof. Eaton, att centralrummets temperatur var jikformig alltigenom, sålunda erbjudande en lämplig plats för mått och vigters förvarande; att lådan utgjorde ett exakt mått för flytande varor; att vatten var att tillgå inom sjelfva pyramiden, sålunda gifvande ett rent ämne för omsorgsfull pröfning; att Pyramidens öppning vette mot nordstjetnaas lägre kulmination vid byggn dstiden, och ej mot den ofre, emedan ple