Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1868, sida 1

till ledamöter i talmans-konferensen: h. exc. grefve Sparre (62), hr L. Th. Almqvist (60) och grefve Henning Hamilton (60). Statsreglerings-propositionen remitterades i Tisdags af båda kamrarne till statsutskottet; i Andra kammaren utan föregående öfverläggning, hvaremot i Första kammaren en rätt liflig diskussion uppstod, derunder man gjorde full rättvisa åt den återhållsamhet i afseende på äskade anslag, som gjort sig gällande. Grefve Henning Hamilton hade dock åtskilliga erinringar att göra, hvaribland den att, enligt hans förmenande, finansministern beräknat tullinkomsterna för 1869 tör högt. Dessa inkomster, som upptagits till 14 millioner, ansåg nemligen talaren böra nedsättas med en half million. Vidare framhölls det särdeles önskvärda deruti, att gevärsanslaget måtte komma att användas till utvecklande af gevärstillverknings-industrien. Närmaste anledningen till denna erinran hemtade talaren från den omständigheten, att betydliga beställningar af gevärspipor skett utomlands, något som dock, enligt hvad grefve af Ugglas upplyste, vore en oundviklig följd af bristande tillfälle att inom landet få dylika beställningar effektuerade. Talaren framlade ytterligare en öfversigt öfver riksgäldskontorets ställning, hvarefter en granskande blick kastades på organisationen af vår medelsförvaltning, hvilken talaren fann lemna mycket öfrigt att önska, något hvari nästan alla andra talare tycktes instämma. Sedan hrr Wern och grefve C. G. D. Mörner äfven yttrat sig, utan att dock hafva några väsendtligare anmärkningar att göra, samt vederbörande departementschefer meddelat åtskilliga upplysningar till bemötande af grefve Hamiltons erinringar, blef propositionen, på sätt ofvan nämnts, till statsutskottet remitterad jemte den deröfver förda diskussionen. Tisdagens plemum. Andra kammaren. Efter protokollsjustering föredrogs K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof och remitterades till statsutskottet utan diskussion. Derefter väcktes följande motioner: af hr O. B. Olsson om törbud mot tillverkning af bränvin, att träda i gällande kraft senast den 16 Februari, i hvilken motion omkring 30 af kammarens ledamöter hade instämt; samt derom, att anslaget till de kungliga teatrarna måtte upphöra att utgå; ; af hr Witt om prygeloch daggstraffets afskaffande vid armen och flottan, i hvilken motion hr Ad. Proschwitz instämde. H. excellens frih. De Geer, som derefter begärde ordet, ville ej motsätta sig motionens grundlagsenliga behandling, isynnerhet om man dermed kunde åstadkomma ett hastigare resultat än det, som ett afvaktande af K. M:ts beslut i frågan kunde medföra, hvilket tal. likväl för sin del betviflade. Förslag hade redan blifvit utarbetadt till nya strafflagar för armen, och skulle sannolikt redan hafva blifvit publicerade, om man icke kommit till insigt derom, att de ej kunnat utgifvas utan i sammanhang med en ny rättegångslag. Till en dylik lag vore redan förslag utarbetadt och af högsta domstolen granskadt samt snart färdigt. Hvad beträffade talarens åsigt i den förevarande frågan, så vore han lika ifrig om förslagets framgång som någon och beklagade på det högsta, att det ej förr kunnat realiseras; men det vore så alltid med stora frågor, att de ej kunde hastigt genomföras; af hr Ribbing om ändring at 1853 års fattigvårdsförordnings 7 8; samt om ändring i förordn. den 7 Dec. 1866, ang. vilkoren för utskänkning af kaffe m. fl. icke spirituösa drycker, i ändamål att minska missbruk och oskick, som inträffat i s. k. nykterhetsvärdshus; af hr Rosenberg om en förändrad organisation af folkskolan i syftning, att de särskilda afdelningarne ordnas så, att för hvardera af dem bestämmes ett minimum af kunskap; att ingen emot