Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1868, sida 2

dessa alla bärande vittnesbörd om mannens stora insigter och förmåga, gjorde, att landet med glädje helsade och väntade sig betydande frukter af hans inträde i konseljen, hvilket egde rum den 14 Okt. 1844, sedan konung Oskar bestigit tronen och ett nytt system med liberal tendens syntes med tronskiftet hafva inträdt. Att dessa förhoppningar icke i allo förverkligades, torde vara att tillskrifva tidsomständigheterna. Hr Weern blef på begäran entledigad från sitt statsrådsembete den 10 April 1848. År 1857 utnämndes han till landshöfding i Skaraborgs län och blef samma år adlad. År 1866 lemnade han landshöfdingebefattningen, då sjuklighet hindrade honom att sköta den med det rastlösa nit, den pligttrohet och framgång, som, så länge hans krafter tilläto, städse hade utmärkt hans lefnad. Gift år 1823 med fröken Christina af Geijerstam, efterlemnar hr Wern enka och 7 barn, 5 söner och 2 döttrar. i Frid öfver den ädle mannens stoft! Ära åt den verksamme medborgarens minne! — Offentliga föreläsningarne. Vid sin föreläsning i går afton — hvilken, glädjande att omtala, var vida talrikare besökt än någon af de föregående — tecknade hr doc. Forsell Frankrikes närvarande styrelsesätt och genomgick de former, hvarunder en tillstymmelse till sjelfstyrelse deri kan uppspåras, visade derefter huru fullkomligt kommunernas och departementernas sjelfstyrande myndigheter, de s. k. municipal-, arrondissementsoch departementabråden, äro uppgängna i statsstyrelsen och endast utgöra kollegiala bihang till embetsmannasystemet. Derefter gafs en kritisk skärskådning af centralisationen, hvarvid föreläsaren visade, huru densamma, genom sin åtgärd att på sig sjelf öfverflytta all samhällsverksamhet, kommer till raka motsatsen af hvad den sjelf säger sig åsyfta. Deraf blir nemligen svaghet i verksamheten för dessa gemensamhetsärender, svaghet i förmågan att sammanhålla sina egna krafter, svaghet slutligen i motståndskraften mot yttre fiender oeh tillfällighetens makt. Serdeles i det sista hänseendet hafva Frankrikes revolutioner utvisat, att statsstyrelsen ieke eger någon den ringaste förmåga att försvara det bestående, så snart endast den Parisiske herrskaren blifvit besegrad. Nästa föreläsning hålles om Lördag kl. 7 e. m. — Sjöfarten. Af de ångfartyg, som utgått från skeppsbron för att om möjligt arbeta sig ut genom isen, hade i dag vid middagstiden ,,Argo hunnit endast till närheten af Nya Varfvet och ,, Gustaf Vasa, Lionne och ,Mary till Majviken. Isen lärer vara tillfölje at tövädret, då den lossar från sidorna, hårdt sammanpackad i sjelfva rännan, så att arbetet för dess genombrytande mycket försvåras. — Kongelf den 14 Jan. 1868. (Från H. T:s korresp.) Vid i går hållen allmän rådstuga förekommo bland annat följande ärenden: Till ledamot af drätselkammaren i stället för kopparslagaremästaren J. A. Lundholm, som vägrat att åter deruti inträda, valdes handl. David Andersson. Till medlem af arbetsdirektionen för omläggning af vägen mellan Kongelf och Kyrkeby gästgifvaregård utsågs rådmannen, handl. P. A. Pettersson. Då teckningen af obligationer till det lån å 15,000 rdr rmt, som för uppförande af ny skolhusbyggnad skall upptagas, icke uppgått till mera än 8,700 rdr, så beslöts, att med byggnaden skulle tillsvidare anstå och teckningen fortsättas, hvarjemte drätselkammaren bemyndigades att på ytterligare ett år utarrendera de för ändamålet inköpta tomterna. Sedan komminister P. A. Fridligius lofvat åtaga sig vården af ett folkbibliothek, derest ett sådant kunde inom samhället komma till stånd, beslöts att använda såväl redan influtna och reserverade, som ock framgent inflytande hundskattemedel till inrättandet och uppehållandet af ett sådant bibliothek, hvartill lokal finnes att i rådhuset tillgå. En inköpsnämnd skulle vid framdeles blifvande rådstuga utses. Ett ganska märkligt utslag i en beskattningsfråga fälldes sistlidne Thorsdag af magistraten härstädes. Af ålder hafva burskapsegande sjökaptener till stadskassan årligen erlagt 8 s. k. näringsfyrkar med tillsammans 4 rdr 50 öre, utan afseende derpå, huruvida de här varit mantalsskrifne eller icke, och qvarstår detta bruk ännu. Öfver den på grund häraf upprättade debiteringen för 1866, hvarigenom tvenne här mantalsskrifne, fastän icke i staden bosatte, sjökaptener mot erläggande af ofvannämnda afgift befriats från såväl kommunalafgiften, som de särSET TE PETAT I HT AAA