Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1868, sida 3

och rolig; och det är ju hvad man i främsta rummet bör begära af dylika tillställningar. Man dansade, man skämtade, man skrattade, åt och drack. IIvad kan man mer begära? — Srerge på rerldserpositionen i Paris. Enligt från Sverges kommissarie, kammarherren Fahnehjelm ankommen rapport, hafva, utom de svenska utställare, som voro upptagna i den officiella förteckningen af den 1 Juli nästl. är, jemväl följande erhållit belöningar, nämligen: fröken E. Wensioe, Stockholm, och fru Hartvich, Wadstena, båda mention honorable för spetsar; C. M. Zinn, Stockholm, peruker, bårarbeten, medalj af brons; Gunnebo bruk, Westervik, Gunnebo-spik, skrufvar m. m. medalj af brons; Wennerberg Stijernbergh, Stockholm, spik, nubb m. m. mention honorable; J. G. Carlberg, Wenersborg, beredda skinn, medalj af brons; A. Lundin, Stockholm, läder, iw ention honorable; Stockholms bryggeri-aktiebolag, (J. H. Dumratl) bayerskt öl, medalj af brons; E. Säthersten, Stockholm, , Rånäs-bränvin, medalj af brons; kgl. centralkomiteen, för det i expositionsparken uppförda ,,Ornäs-huset, medalj af silfver. Inom 11:e klassen, hvars jury redan tillförene tilldömt silfvermedalj för den at hertigen af Östergötland till utställningen lemnade gymnastik-apparat efter Lingska systemet, har en särskild belöning, bestående i medalj af brons, blitvit tillerkänd professor Georgii, som konstruerat ifrågavarande apparat. Inom klassen 65 bis har Göteborgs mekuniska verkstad, för de från densamma utställda tvenne ångslupar, tått sig tillagdt ett , Första pris, bestående i en medalj af silfver, hvarjemte blifvit till kammarherren Fahnehjelm öfverlemnad en dyrbar vas af Sövres-porslin, såsom det pris, hvilket, vid en mellan samtliga utställda ångbåtar under sommaren föranstaltad kappgång, vanns af den ena svenska ångslupen ,Sophie. Dessutom hafva följande svenska utställare af trädgårdsalster erhållit belöningar, nämligen: Landtbruksakademiens i Stockholm trädgård, för legumer, medalj af silfver; Gussander, Söderhamn, legumer, medalj af brons; Ringius, Piteå, legumer, medalj af brons; Forsell, wW estergötland, legumer, mention honorable; Nathorst, Alnarp, legumer, mention honorable; trädgårds-föreningen i Stockholm, frukter, medalj af guld; Svensson, Beckaskog, frukter, medalj af silfver; Tjäder, Stockholm, fruktträd, medalj af brons; Ohlin, Wisingsö, fruktträd, mention honorable; Hillersjö bolag, profver af buskväxter, medalj af brons. (D.-B.) — Dödsfall. En af rikets herrar, f. d. riksmarskalken, generalmajoren m. m. grefve M. A. Lewenhaupt afled den 12 Jan. i en ålder af 76 år och 6 månader. Grefve Lewenhaupt blef chef tör lifbeväringsregementet 1832, t. f. öfverståthållare i Stockholm 1842 och riksmarskalk 1857. Han var gift med rysk-finska friherrinnan Elisabeth Hisinger, med hvilken han hade en son och tre döttrar. — Skendöda. I N. D. A. läses: År 1821 de sista dagarne af Januari eller första dagarne i Februari tillropade postkarlen vid kommendantsflygeln gevärsposten vid Slottshögvakten, att ett ovanligt buller hördes från den närbelägna Storkyrkan, hvadan han förmodade att, då ingen vid den nattliga timmen borde kunna förehafva något arbete der, våldsverkare möjligen hade beredt sig inträde i templet. Saken rapporterades till vakthafvande officeraren, som afsände ett par man till klockaren, hvilken åtföljde till kyrkan och öppnade densamma, då allt befanns tyst, men den hiskliga synen mötte, att på en likkista, som var uppställd 1 koret på en katafalk (om jordfäst eller insatt för jordfästning dagen derpå, minnes (j berättaren), var ursparkad fotgafveln och kistlocket rubbadt ur sitt läge, samt liket liggande i oordnad svepning vändt på sidan. Berättaren, för hvilken den hemska synen ännu står liflig, vill minnas, att det var natten till en Fredag, som detta passerade, helst han sjelf deltog i vaktgöringen vid detta tillfälle. Flera äldre Stockholmare torde kunna erinra sig den ännu år 18 3 lefvande åldrige majoren Liljehorn, hvilken i sällskapskretsarne be tade om sin bisättning i Clara församlings g chor och underbå räddning från verklig död, hvilken först inträffade många år efter den här påpekade händelsen. En dylik händelse kan meddelas af en ännu lefvande person, hvilken varit ögonvittne till följande i Finland år 1815 passerade. På garnisonssjukhuset i Sveaborg fanns en patient, en skeppsgosse vid namn Hopp, intagen, men afled, enligt jourhafvande läkarens försäkran, en afton emellan Jul och Nyåret. Straxt efter döden tillknöts, såsom bruket då der var, det lakan, hvari den döde låg, vid hufvudet och fötterna, och på en under dessa knutar instucken stång utbars den döde inom en timme etter det konstaterade dödsfallet uti en bod, belägen i en af vallarne, försedd med ofantligt stora portar, endast tillstängda med en grot klinka på yttersidorna. Sednare på natten hörde den ofvanpå vallen posterade ryske soldaten ett starkt bultande på dörrarne till den bod, hvari den döde blifvit lagd, samt bedjande rop om hjelp. Den vidskeplige ryssen vågade emeilertid icke sjelf, förrän han fått tillkalla hjelp af flera kamrater, aflytta stängslet, då den återuppståndne Hopp blef inb och lagd i samma säng, der han några timmar förut hade aflidit. Pojken tillfrisknade småningom och lefde ännu hösten året derpå, då berättaren lemnade Finland för att bosätta sig i Sverge. Landcorten. Wenersborg. Mord. Vid ett dansgille i Ornunga Westergården af Ornunga socken och Geseneds härad i detta län den 7 dennes tilldelade drängen Johannes Andersson från Ornunga, Sörg. en annan närvarande person, drängen Johannes Andersson i Blekened, ett så våldsamt hugg i nackhålan med en knif, att denne nedföll och dog 8 timmar derefter. Mördaren har af kronolänsmannen Lundström blifvit i häkte inmanad.