Stockbolm. Prinsessan Lovisa kommer innevarande vinter att till sin första nattvardsgång beredas af sin lärare, kyrkoherden i Solna, hofpredikanten Björnström. — Deputerade för Örebro läns folkskollärare, hrr Broden från orebro, Nyren i Sköllersta och Hartman från Nora hade i Måndags företräde hos konungen för att frambära den vid ett möte af nämnda läns folkskollärare i Örebro den 28 December beslutna petition om löneförhöjning för folkskollärarne. (D.-B.) — Vid Carolinska institutet har kanslern till docent i gynekologi utnämnt d:r S. Sköldberg. — Medalj. Sedan K. M:ts befallningshafvande i Vermlands län hos Kongl. Maj:t anmält f. d. riksdagsfullmäktigen Johannes Olsson i Runnåstorp af Råda sochet och Vissnums härad i nämnda län till erhållande at någon belöning för den mångåriga och berömliga verksamhet han, på sätt vitsordadt blifvit, ådagalagdt under utöfningen af flerahanda kommunalbefattningar, bland hvilka han innehaft kyrkovärdsbeställning i 35 och nämndemansbefattning i 32 år, bar Kgl. M:t den 13 sistlidne December funnit godt att, säsom ett vedermale af sitt välbehag öfrer Olssons sålunda vitsordade mångåriga kommunalverksamhet, tilldela honom medaljen i silfver af S:de storleken med inskrift: ,,För medborgerlig förtjenst, att i högblått band med gula kanter bäras å bröstet. — Krigsrättsmälet angående ,,Urädds förolyckande har nu, skrifves det till ,,Blekings-Posten, omsider hunnit så långt, att chefens och ansvarsstyrmannens förklaringar öfver advokat-fiskaleus i krigshofrätten yrkande blifvit infordrade. De i målet framställda ansvarspåståenden gå ut på att ålägga korvettens chef att ersätta kronans förlust. — Väntad proposition till Riksdagen. Det berättas att, med anledning af den betryckta ställning, hvaruti befolkningen inom en del af rikets län tör närvarande befinner sig, K. M:t har för afsigt begära det Riksdagen ville för år 1868 särskildt anvisa ett belopp af 500,000 rdr att af Kgl. Maj:t användas till väganläggningar, vägförbättringar, sjösänkningar, vattenaftappningar samt andra allmänna arbeten. af den art, att understöd till desammas utförande af statsmedel vanligen lemaas. (D.-B) — Operamaskeraden i Måndags beskrifves at Dagbladet på följande sätt: ö Den var besökt af omkring 1,500 personer och fortgick ända till fram på morgonen under en allt mer och mer lifvad sinnesstämning. Härtill bidrogo i väsentlig mån de af teaterdircktionen vidtagna anordningarne, hvilka vittnade icke blott om smak, utan äfven om både vilja och förmåga att på allt sätt bereda de balbesökande nöje och beqvämlighet. Sedan man inkommit från Gustaf Adolfs torg, genom schweizerilokalen åt strömmen till, i stora förstugan, hvilken var anordnad till kapprum, fortsatte man uppför den med mattor belagda och med lefvande växter dekorerade trappen till kgl. logen, hvarigenom man inträdde i salongen. Denna var anordnad på samma sätt som vid de föregående maskraderna. Salongen var förenad med scenen genom ett öfver amfiteatern och parketten anbragdt golf och orkestern var placerad i fonden af scenen På en med blått beklädd estrad. Från scenen var passage beredd upp till artisternas foyer, der buffet var arrangerad. En sådan fanns äfven i den s. k. barnteatern; och br Blanchs våning erbjöd äfven rikliga tillfällen till intagande af alla slags förfi iskningar, tillfällen, hvilka icke heller af balgästerna sörsummades, ty genom denna lokal gick hela aftonen en oafbruten ström af masker. Operakällaren deremot blef först sednare på aftonen, då hungern tog ut sin rätt, talrikt besökt. I denna lokal serverades nemligen endast soupr. Men låtom oss återvända till balsalen, dit den förträffliga orchesterns lifvande toner kalla oss. I brokiga grupper röra sig pierrots och italienska bondflickor, polichineller och dominos i alla färgskiftningar, hofmän från förgångna århundraden och hurtiga dalkullor. Öfverallt glädje och munterhet. At karaktersmasker funnos icke många och en stor del af kavaljererna voro omaskerade. Detta hindrade dock ej skämtet och de glada upptågen att både under och mellan danserna göra sig gällande. Ingen trängsel inverkade ofördelaktigt på dansen. Den fortgick också med lif och lust. Sådant ger aptit, och det var derföre helt naturligt, att de glada grupperna småningom, allt efter som aftonen framskred, samlade sig kring de väl försedda bufletterna i både de högre och lägre regioner, der herr Blanch serverade souper. Det var vid denra tid på dygnet, som operakällaren utöfvade sin dragningskraft, icke minst på det täcka könet. Snart spelar musiken dock upp och dansen börjar åter med förnyadt lif och ökad munterhet, hvarmed fortsattes till långt fram på morgonen. Denna operamaskerad var kanske ej så lysande som de föregående, men den var obestridligen glad