Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1868, sida 2

TURKIET. Den af Porten tillsatta orientaliska sundhetskommissionen har från Konstantinopel meddelat en berättelse om sina åtirder, hvarom en korrespondent till Köln. 2eit. meddelar följande: ,Denna kommission under Halil Efendis ordförandeskap, hade till sin närmaste uppgift att genomresa Hedjaz, för att anordna de hygieniska åtgärder, som voro oundgängliga vid den årliga sammanskockningen af de muhamedaner, som begifva sig till de heliga a orterna Mekka och Medina. Ni torde minnas den internationella sundhetskommissionen, som på förslag af dåvarande franske utritkes-ministern Droupn de Lhuys hade sammanträde i Konstantinopel, och som uppgjort ett fullständigt program för den turkiska specialkomittens arbeten. Detta memorandum har blifvit noggrannt utfördt. Så uppställdes sanitetsposter icke blott i Dscheddah, Mekka och Medina, utan äfven på de vigtigaste punkter vid de vägar, som leda till dessa orter. Så skedde äfven vid de större hamnarne på östra kusten af Röda hafvet. Såsom det första resultatet af dessa och flera liknande åtgärder för att motverka det alltför stora folkhopar samtidigt samlades på något ställe, har man nu kunnat konstatera, att Hedjaz, som hittills ansetts för en hufvudhärd för en mängd smittosamma sjukdomar, under förra året var helt och hållet förskonadt från både kolera och andra epidemiska sjukdomar. Den turkiska sanitetskommissionen, som bland annat författat sundhetsreglementen för de olika orterna, hvilkas efterlefnad på det noggrannaste öfvervakas, återvände för kort tid sedan, efter slutadt arbete, till Konstantinopel. Den officiella berättelsen uppskattar antalet af pilgrimer, som år 1867 besökte de heliga orterna, till nära 70,000, samt uttrycker den förmodan, att de nu vidtagna sundhetsåtgärderna skola leda till, att än flera pilgrimer hädanefter skola valfärda till de heliga orterna. AFRIKA. Från Abyssinien föreligga bref af den 19 December. I Sanafeh hade man erfarit att Menelek, konungen af Schoa, ställt sig mellan staden Magdala och den ställning som konung Theodor intager, och de fångna europeerna hoppades, att det skulle lyckas Menelek att taga nämnde stad och befria dem. Theodors skräckvälde fortfor; hvar och en af hans underhafvande, som han misstänker, eller som gjort sig skyldig till något fel, straffas med lifvets förlust. Fursten af Tigre fortfar visserligen i sina vänskapsförsäkringar till engelsmännen, men på sednaste tiden har man funnit skäl att misstro honom. Det hade harmat fursten att engelsmännen börjat proviantera sig af produkter trån hans land, och detta ehuru de ingenting fått, utan mot betalning och efter frivillig uppgörelse. De priser, som öfverste Merewether, chefen för de för närvarande i Abyssynien varande engelska trupperna, bestämt, voro ofantligt höga, efter de i landet rådande begreppen. I Öfre Saruh, der det finnes tillgång på drickesvatten, har man inrättat en mellanstation med ett kommissariat, der man hvarje natt får höra en horibel konsert, uppförd af schakaler, hyenor, apor och dylika djur. Schakalerna hålla sig på afstånd, men aporna komma helt nära, låta ingalunda förskräcka sig, marschera ofta i små hopar öfver till engelsmännen, eller sätta sig på klipporna och låta främlingarne defilera för sig. Anfaller någon dem, så rår den anfallande ofta blodiga minnen deraf. Både menniskor och djur hafva ett gement utseende, och fruntimren skildras som verkliga vidunder af fulhet. De kläda sig likasom männerna i vida, hvita mantlar, hvilka de pryda med hvita musslor och små röda kulor. Begge könen tatuera sig på armar och hals. De stammar, som de engelska trupperna hittills fått se, tillhöra likväl icke de egentliga abyssinierna.