Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1868, sida 1

JA7 lig fart sedan den nya härlagen, som afskaffar allt legningsväsende, blifvit genomförd, utan att dock på längt när hafva nått det omfång och den höjd som i Srerge. Det är isynnerhet på landsbygden, som denna sak blitvit omfattad med mycken värma, hvarom en i somras hållen stor skyttefest vid Svendborg (Fyen), förutom en mängd mindre rundt omkring, bar vittne. Hufvudstaden lemnar dock i detta afseende mycket öfrigt att önska, hvilket lätt inses deraf, att ehuru Köpenhamn har tre skytteföreningar, räkna dessa tillsammans knappt 500 medlemmar. Af dessa upptager den akademiska skytteföreningen (grå uniform) endast studenter, medan Köpenhamns skyttelag och Köpenhamns frivilliga skarpskyttekår (blå uniform) öppna tillträde för alla. Detta antal är alltför ringa för en sådan stad som Köpenhamn. Skytteföreningarnes betydelse består isynnerhet deri, att de tjena såsom förskola för armåen, hvilket nu vid dennas korta, 6 månaders utbildningstid är af största vigt, samtidigt med, att de helsosamma och stärkande kroppsöfningarne gymnastik och exercis bidraga till utvecklingen och bevarandet af en kraftig kropp samt en deraf följande själsfriskhet och energi. Men det synes som om detta ännu ej insetts af det stora flertalet unga män i Köpenhamn, likasom det ock från många äldres sida läggas dem hinder i vägen för deltagande. Bland medlemmarne sjelfva råder emellertid mycken ifver och lust, och under loppet af sommaren hafva alla tre föreningarne hållit flera större gemensamma marschturer. Äfven annan SpOrt är på god väg att göra framsteg här i landet: vi ha fått flera bollspelsoch cricketklubbar, hvilka redan pröfvat sina krafter, och under sommaren ha flera större kappseglingar hållits. En annan serie bemödanden af den aldrastörsta betydelse, som egt rum under rets lopp, ha gått ut på att vidtaga åtgärder, som kunna bidraga till arbetarnes välbefinnande och utveckling. De kooperativa föreningarne och konsumtionsföreningarne, hvilka för ögonblicket spela en så stor roll i England, stå äfven på dagordningen här i landet. Rundt omkring på olika ställen har bildats små konsumtionsföreningar med utmärkt framgång, och i Köpenhamn arbetar man ifrigt på att befrämja dessa företag. Mycket har redan blifvit gjordt, men många hinder äro ännu att besegra. Det har icke saknats ,,schwindel, som sökt att exploitera ifrågavarande företag till förmån för sig sjelf, men det har lyckligtvis ej heller saknats folk med både vilja och förmåga att taga saken om hand. Jag hoppas att snart kunna återkomma till detta ämne och lemna en utförlig redogörelse för dessa så vigtiga förhållanden. Ett tredje företag slutligen af största betydelse, icke blott för Danmark, utan för hela norden, som blifvit förberedt under årets lopp, är hållandet af en skanlinavisk industrioch kenstutställning i Köpenhamn år 1869. Det är den danska Industriföreningen, hvilken denna sak väl också ligger närmast, som omhändertagit och sträfvar att genomföra densamma. Det är denna förening, som tagit initiaivet till våra förra utställningar, och det ir äfven den, som vi ha att tacka för, att Danmark blef representeradt på verldsutställningen i Paris, då den ursprungliga komiten upplöste sig, emedan riksdagen, du missförstådt sparsamhetsnit, beviljade tt alltför ringa penningeanslag, och den ir sålunda sjeltskrifven till att äfven åtaa sig denna sak. Som bekant, var det åtänkt, att vi skulle hålla en utställning r 1866, men då den Stockholmska både ar tidigare förberedd och bestämd, belutade man att välja året 1869, och det ar då förflutit en tidrymd af icke minre än 17 år sedan en utställning sednast ållits här i staden. Det kunde synas unerligt, att man redan börjat förberedelerna härtill år 1867, men här hemma örstå vi icke riktigt att skynda oss, och i få endast hoppas, att vår långsamhet tminstone skall medföra den fördel, som alienska folket uttrycker med ordspråket chi va piano, va sano. Hvad som äf