Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1868, sida 2

bland dåvarande bondeständets ledamöter, hvilka nu undflys af landtmannapartiet Tredje gången samma förslag återkom (1862) antogs det ändtligen afbondest ndet, sedan Per Nilsson och Erik Ersson uttalat sig för det, icke derföre att de ansågo det rättvist och godt i och för sig. utan endast emedan de fannit dess antågande tjena till befrämjande af den stora representationsreformen. Anders Medin ansågs i hjertat så litet böjd för sistnämnda stora reform, att när medlemmar af alla fyra stånden voro samlade i bondeståndets sessionsrum för att tillsätta en reformkomitå, och förslag till denna komite skulle upprättas, rådde mer än en af bondeståndets gamla och erfarna liberala medlemmar att invälja Medin i komitn, ty derigenom skulle man binda honom vid representationsförslaget. Hvilka utgöra gemenskapen i landtmannapartiet? Till största delen sådana ledamöter af det gamla bondeståndet, hvilka två, somliga tre gånger röstat mot andra elementers inrymmande i nämnde stånd Hvilken besynnerlig sammansättning för öfrigt: vänner af höga skyddstullar, såsom frih. von Schulzenheim, Medin, Bjerkander och A. J. Sandstedt! Motståndare till bränvinsreformen, såsom Ola Lasson! Motståndare till utvidgning af fremmande trosbekännares politiska likställighet med protestanter, såsom Liss Olof Larsson! Och detta skulle vara det demokratiska partiet i andra kammaren! En ytterligare anledning till tvifvelsmål om att landtmannapartiet är liberalt, eller, som det sjelft säger, liberalare än den öfriga delen af andra kammaren, ligger deri att partiet har Nya Dagligt Alle! da till sin organ inom tidningspressen. Duuna tidning eges af ett bolag, hvars bolagsordning är stadfästad af regeringen. Bland dem som sökt denna stadfästelse äro revisionssekreteraren frih. Leuhusen, som ingalunda hör till de liberala, och kabinettskammarherren grefve A. T. G. Oxenstjerna, som var en bland reservanterna mot representationsförslagets antagande på Riddarhuset. Tidningen är också uppsatt angifvet syfte att utgöra en motvigt mot den liberala pressen. Men der är det, som landtmannapartiets penna, hr Emil Keij, uttalar partiets känslor och tankar; der är det som dess eventulle konseljpresident reserranten grefve Henning Hamilton har sina anföranden i första rummet meddelade; der är det som representaionsförslagets motståndare riksarkivarien Nordström flitigt arbetar; der är det som äseriet försigtigt tages under armarne. Som sagdt, alla dessa omständigheter väcka stor tveksamhet om, huruvida det rkligen är i följd af ett öfvermått utaf sinthet som de, hvilka kalla sig för andtmannapartiet, söndra sig från de li)erala inom andra kammaren, med hvilka le dock, enligt sitt eget program, tänka ika i de vigtigaste frågor. Ingenting kulle dock vara mer gagnande för foterlandet, än om landtmannapartiet geiom sina handlingar bragte tviflarne på kam.