Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1867, sida 1

ländt med en ståtlig herre och en clegant dam. Herrn såg allvarsam ut, men damen tycktes vara desto lyckligare. Bredvid, vagnen red en ung husarofficer, som samtalade lifligt med damen. Vagnen stannade några steg från värdshuset, nära ett buskage. Officeren hade sprungit af hästen och hjelpte damen ned från vagnen. — Ni har förrättningar här, bäste Schilden, efter hvad er fru har sagt? Herr von Schilden svarade: — Det är snart gjordt. — Brådska ej., Dervid gick grefve Westernitz med den unga frun fram mot huset. Geheimerådet stampade i marken och framtrollade dervid en liten armå. Ur häcken framkommo fyra preussiska gensdarmer och en hessisk dragonfabujunkare. Geheimerådet meddelade dem sina instruktioner. — Ni fyra, sade han till gensdarmerna, bevaka alla husets utgångar, dock så att ni ej märkas. Ni, herr fahnjunkare, följer mig. Gonsdarmerna ämnade fördela sig, då geheimerådet plötsligt sade: Halt! Från Diemels andra strand, vid färjstället, ropade en röst: — Sätt mig öfver! Herr von Schilden studsade, ty han tyckte sig känna igen rösten. Gossen Bernhard skyndade emellertid till färjstället, sprang i båten och rodde till andra stranden. Två herrar-stego uti, och båten återvände. j —