De preussiska trupper, som nu i 18 månader hållit städerna Leipzig och Bantren besatta, lemna i dessa dagar dessa städer, för att draga sig tillbaka på preus siskt territorium. Den enda punktikonungariket Sachsen, som framdeles skall bibehålla en mindre preussisk trupp, är Kö nigstein. Det säges, att denna lilla bergfästning skall hafva en blandad preussisk och sachsisk besättning. Från kommunens representanter i staden Leipzig, der borgerskapet redan under kriget lade i dagen preussiska sympatier, har den af tågande preussiske generalen mottagit en smickrande afskedsadress, hvilken han j lika välvilliga uttryck besvarat. Från Hannover berättas, att der i många kretsar företagas insamlingar, som skola användas till inköp af hederspresenter till exkonung Georg och hans gemål, hvilka nästa är skola fira sitt silfverbröllop Den preussiske öfverpresidenten grefre lolberg har tillåtit dessa insamlingar, likväl med vilkor, att inga politiska demonstrationer dervid få ega rum. Deputeradekammaren i Minchen har med stor majoritet antagit militärorganisationslagen. Denna lag är aflattad efter preussiskt mönster, likväl med den åtskillnad, att legning är tillåten i den bayerska lagen. Dessutom har kammaren gjort ett tillägg till regeringens förslag, enligt hvilket de, som fritagas från krigstjenst, skola betala en ersättningssumma. Den nya bayerska militärorganisatienen träder i kraft den 15 Januari. ITALIEN. harlamentets långvariga och hetsiga dehatt om romerska frågan slutade den 21 dennes; resultatet blef — som ett telemeddelat — helt annat än man tat sig, nemligen att kabinettet Menaborca skulle erhålla ett förtroendevotum. Deputeradekammaren har tvertom, med 201 röster mot 199, förkastat den af Menabrea uttryckligen fordrade dagordningen. Den förmodan ligger nära till hands, att cxministern Ratazzis häftiga tal den 19 dennes mot den franska politiken väsendtligen bidragit till att stär oppositionen i dess motstånd. Oppositionspartiet synes nemligen haft fullt allvar med att åter insätta Ratazzi på sin förra post, hvilket likväl konungen på det högsta motsatte sig, enär Ratazzis politik ovilkorligen och snart skulle leda till en öppen brytning med Frankrike. Straxt efter det kabinettet Menabrea inlemnat sin afskedsansökan, talades om, att general Durando uppdragits att bilda ett nytt kabinett, och detta skulle utan tvifvel endast varit en personalförändring och ingenting annat. Ett under juldagarne ankommet telegram meddelar emellertid, att konungen uppdragit Menabrea att bilda ett nytt kabinett, samt att Menabrea accepterat detta anbud. Det förefaller oss, som om detta, under den nuvarande kritiska ställningen, äfven vore den klokaste utvägen. Det var tydligt, att den olyckliga utgången af garibaldinernas sednaste anfall på Kyrkostaten skulle höja modet hos reaktionärerna och de svarta. Man har redan länge hört omtalas bourbonistiska stämplingar i Neapel, och dessa hafva nu ledt dertill. att en insurrektionskomile der blifvit bildad, hvilken haft den oblygheten att till de utländska makternas ambassadörer i Paris utförde en cirkulärskrifvelse, så lydande: -Hn centralinsurrektionskomitå har hk ig i Neapel, hvars ändamål är att fö Begge Siciliernas sjelfständighet under time konungs, Frans II at Bourbon, spira. genom allt ärligt folks i landet stöd, skall det lyckas denna komite att åt sitt tyranniserade och förtryckta land återgifva lycka och välgång. Dess första handling är att vända sig till det civi rade Europa, för att framställa en trogen bild öfver landet. Hela städer äro förstörda, andra nedbrända, 7,000 män äro afsatta från sina tjenste 2,090 medborgare äro skjutna, 5,000 hafva frivilligt utvandrat, och an lika många — hvaribland en mängd utmärkta män — äro drifna i landsflykt. Fängelserna äro så uppfyllda, att man blifvit nödsakad inrymma fångarne i klostren. Lagen om misstänkta personer har för regeringen blifvit en nödvändighet, belägringstillståndet är permanent, och man hotas ständigt af ett statsstreck; detta är den lycka, som man lofvat oss! Och allt detta försvarade man med folkomröstningen den 21 Okt. 1860, hvilken vanns med dolken i ena handen och guldet i den andra. Öfverallt ser man elände; egendomsegarne hafva icke ens medel att betala skatterna, folket har inge att köpa sig bröd för, statens egendom förs kyrkans egendom bortstjäles, susentals munkar och nunnor äro jagade ut på gatan. Ett sjuårigt härdnackadt motstånd, trotspende galgen och galgrerna, måtte väl hafva öfvertygat verlden, att vi icke vilja vara slafvar under dessa nya barbarer, som hafva öfverhopat våra provinser med hat och blod. Skulle icke det smärt rop, som utgår från 9 millioner menniskors hjertan, vara tillräckligt för att förmå Europa att säga: nu är det nog? Det måste taga ett slut, detta helvete, som man med blodig ironi kallat il risorgimento italiano. Skall det ännu vara en förbrytelse i Europas ögon, att vi vilja blifva trogna våra fäders religion och Karl III:s ättlingar? Det kan icke Tlarr on SHhjIAA andj, gta Ql(;nHt af