Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1867, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. Wirtembergs och Bayerns hållning unlerkastas för närvarande en skarp kritik de flesta nordtyska tidningar. Det är specielt Varnbillers bekanta tal i Wiärtembergs andra kammare, hvarpå de stödja sina beskyllningar mot de tvenne största ydtyska staterna. ,,Zeidlersche Corresponlenz påstår, att dessa staters motstridignet har sin grund i franska agenters verksamhet, hvilka på sednare tider sägas hafva framhållit, att Frankrike är den stat, som representerar ech beskyddar hela den kaolska kristenheten. Äfven en korrespondent i Berlin till den engelska , Times yttrar sitt lifliga missnöje öfver det stillestånd, som nu inträdt i den tyska enhetsrörelsen, och anför såsom bevis på sydstaternas poitiska egensinnighet, att de just nu skyndat att antaga en del nya handelslagar h förändringar i lagskipningen, istället r att uppskjuta dessa förhandlingar ett par månader och sedan ansluta sig till de i nordtyska förbundet gällande lagarne. Emellertid — säger korrespondenten — skall det snart erbjuda sig ett utmärkt tillfälle att återupptaga rörelsen, då det tyska tullparlamentet sammanträder. Debatterna, som egentligen äro inskränkta till handelsoch tullfrågor, kunna då lätt utvidgas till andra nationella angelägenheter, och det kan icke vara tvifvel om, att de deputerade då i massa skola försöka springa öfver Main-floden, till och med om preussiska kabinettet och de vigtigaste sydstaterna skulle iakttaga deras örra tillbakadragenhet. Preussiska regeringon har utnämnt Michaelis, redaktör af det nationella partiets mfvudorgan , National-Zeitung, till geheimeråd och gifvit honom en plats i förbundsrådet. En korrespondent till ,, Times yttrar af denna anledning: ,Att journalister erbållit officiella hedersposter har hitills hört till sällsyntheterna i Preussen, men börjar nu blifva mera vanligt under grefve Bismarcks upplysta styrelse. Förundskanslern synes hafva bestämt sig för att draga fram skickligheten, hvar han än finner den. ITALIEN. IIvarje vän at detta unga konungarike har säkerligen beklagat utgången af den omröstning i parlamentet, som gårdagens elegram meddelade. Det förtroendevotum, som ministören Mcnabrea väl torde hafva behöft, och som denna minister haft goda utsigter att vinna, förlorades med — 2 röster. Detta röstresultat skall väl sannoikt hafva till följd en ministerförändring, och landet skall ånyo utsättas för de ofördelaktiga följderna deraf. Det har varit och är detta lands olycka, att efter Cavours död det icke funnits någon statsman, som med säker hand kan föra statsskeppet genom det svarta reaktionspartiets och det måhända alltför hetsiga aktionspartiets bränningar. De franska trupper, som qvarstannat i Kyrkostaten, hafva nu koncentrerat sig i ; hia till en styrka af 6.500 man. General Failly uppehåller sig ännu i Rom. I trakten deromkring håller man nemligen på att upprätta ett förskansadt läger. Åfven från Civita Vecchia meddelas, att man med stor ifver arbetar på utvidgandet at dervarande fästningsverk, samt att fransmännen fullständigt armera de yttre befästningarne för att försäkra fästningen mot en plötslig ötverrumpling och sätta den i stånd att hålla sig, intilldess franska trupper kunna komma till undsättning frän Toulon. FRANKRIKE. Som vi af ett utaf gårdagens telegrammer erfarit, har debatten i lagstiftande församlingen om armlagen varit mycket hetsig. Deuna debatt tog sin början den 19 dennes. Den orficiösa , Constitutionnel har innehållit en artikel, som si ir röra från krigsministern, marskalk 2 ,Armreformens nödvänd:ghet — säger tidningen — är tydlig och behöfver icke be visas. Ösverallt i Frankrike och i hela Europa hafva förlidet års händelser funnit genljud. Alla makter hatva, likasom instinktmässigt, börjat räkna sina strids krafter, esterse sina arsenaler och frågs sig sjelf, om de i händelse at ett anfal skulle vara i stånd att värna sin fanas ära och egen säkerhet. Den tillökning i krigs härens effektiva styrka, som regeringen be gär, svarar endast mot den utveckling, son armåereformen tagit i alla andra stora sta ter. Så har Österrike bragt sin krigsstyrka upp till 1 million; Italien bereder sit på att kunna ställa 1,041,000 man i fält hvaraf 120,000 man tillhöra det mobil: nationalgardet; Preussen disponerar, till sammans med nordtyska förbundet, öfvel