Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1867, sida 2

täckta. Något häraf är sannt. men det mesta sagor, hvilka dock åstadkomma en ofantlig förskräckelse bland lättskrämdt folk. EIdsvådor på mystiskt sätt började hafva dagligen inträffat, och polisen utöfvar en vaksamhet som är utan klander. kegeringen har utlofvat stora belöningar till dem, som kunna lemna detaljer rörande de sednaste dagarnes händelser, och som kunna leda till upptäckt af de brottsliga. Man är dem ock på spåren. För ett par dagar sedan inkastades i förstugan på ett obebodt hus, genom glasfönstret, en flaska innehållande fosfor. Den tog — — mm —-——— — eld och hade troligen åstadkommit eldsvåda, om ej skenet händelsevis blifvit genast upptäckt. i en af de stora gasverken, eldanläggningarne i en stor fabrik för kronoleveranser — allt skylles nu på en konspiration af fenierna. Som sagdt, man talar ej om annat, och stor oro råder. De häktade personerna äro ännu endast preliminärt undersökta. Tills dato är endast en af de svårt sårade död, men flera ligga illa deran i hospitalerna. Man känner nu, att i allt ättiotvå personer blifvit sårade eller döda vid krutexplosionon. Tunnan var af en vanlig silltunnas storlek och påtändes genom någon slags lunta. De stora dockorna, hvarest de enorma träupplagen äro, bevakas mycket skarpt, och den spanande polisens antal är mångdubbladt. Ohygglig är ock denna gräsliga hätskhet, som råder bland irländarne mot engelsmännen, och inga medel skys att på allt sätt skada allmän och enskild egendom. Hotelser mot regeringens verktäder, förråder och arsenaler i Woolwich äro bekanta genom anonyma bref, och polismästaren emottager dagligen dylika af allt möjligt innehåll. Dessa irländare äro ett rysligt folk och stå på en otroligt låg grad af bildning. I östra delen af London bo de mesta, och uslare, snuskigare kyften och hålor, än de som af dem hyras, kan man ej se eller tänka sig. De bo här hopstufvade till den grad, att det är underligt nog att sundhetspolisen tillåter det. Fruntimren äro inte en bit bättre än karlarne, och kroglif, gräl, slagsmål samt allt möjligt ofog höra till dagordningen. Ansigtstypen är simpel, men egendomlig, stötande något på vilden. Barnen och fruntimren med deras tofviga, långa, okammade hår, aldrig berördt af sax, utan hängande omkring hufvudet, se rysliga ut; vatten synas de hysa fruktan för, och tvål finnes väl ej i huset. Tänk er sådana ansigten, markerade dessutom af blågulgröna ögon, minnen från närmaste krog, hvarest ,,gin är den ljufliga nektar, som lifvar upp både konversationen, blodet och berserkraseriet. Eu annan förfärlig explosion inträffade nyligen i Newcastle genom det förödelseverkande nitroglycerinet, ett sprängmedel, som man tyckes härstädes ej ännu förstå att handtera under transporter. En köpman hade emottagit ett parti dylik sprängolja för vidare befordran, men ingenstädes kunde han få tak under hus derför, ej en gång i krutmagasinerna. I sin nöd anmälde han sig hos polisen, och denna i sin välvishet beslöt förstöra partiet, men huru den handskades dermed, så exploderade det hela, troligen genom någon obetydlig stöt å ett af kärlen, och både embetsmän och handtlangare blefvo ej allenast lemlästade, utan sex dogo, deribland högste embetsmannen näst ,mayorn. Hela staden och trakten sattes i förvirring, och genast spredos rykten om en ny atofö ghet enda skulden. Polisen har nu fått reda på de ledande i försöket att spränga Clerkenwells-fängelset här, men alla förhandlingarne hallas inom lyckta dörrar och allt hålles så hemligt, emedan man säges vara på spåren en storartad komplott. Inrikesministere har I grönskande vintern om. I gjort upprop till borgare och respektabla män af alla klasser att låta svärja sig in till speciella poliskonstaplar, och i tusende strömma de till å ej allenast alla platser härstädes, utan ock utom London. För öfrigt är London sig likt. Det enda man har att anmärka är de på gatorna kringkörande lassen med grönt, af de slag, som hålla sig äfven i fria luften Seden är här att dermed pryda butiker och isynnerhet värdshus, reståurationer, krogar m. m. .Laurel och ,,Evergreen utgöra hufvudsaken, men , Mistletoe, den svenska Misteln, föga känd hos oss, har en stor betydelse under Jul. Ännu har jag blott sett omätliga massor deraf utbjudas och hört betydelsen, men då jag ännu ej tillbringat någon julhelg i en engelsk familj, uppskjuter jag med berättelsen om denna tack af fenierna; men härvidlag var dock Theaterbranden, branden ö