dets omorganisering. Kort, men rakt på saken, påpekade han felen och behofven, samt huru allt hittills saken bedrifvits. Han säger, att hvarje engelskt barn har rättighet fordra af staten undervisning, antingen mot eller utan betalning, samt att dessa undervisningsanstalter böra stå under behörig kontroll. En komitö bör tillsättas att ordna universiteterna på ett annat och ändamålsenligare sätt. Samma komit6 bör undersöka och bemyndigas inspektera och revidera de tusende sinom tusende välgörenhetsanstalter här finnas, med afsigt att befordra deras rätta ändamål. Blefve de samlade till ett i system ordnadt helt, skulle ej allenast staten icke hafva några utgifter, utan det allmänna vinna. Som nu sker, och som förut inträffat i andra länder, uppsluka administrationer och föreståndare samt detaljer hela kapitalet som är skänkt, eller uttaxeras årligen. Dagligen skildra tidningarne underslef vid barmhertighetsanstalter, skolor etc., och allmänheten börjar öppna ögonen och upptäcker ofoget, men orsaken sökes i de bistra tiderna. Förr betalte man blott sina pund, hade ej tid eller frågade efter att se hvart de togo vägen, blott man fick vara i fred med sin ,,business, och klagade någon, var svaret alltid: ,never mind,, all right. Abyssiniska fälttåget börjar numera taga uppmärksamheten något i anspråk, då telegraf och poster dagligen bringa nyheter om dess snart instundande begynnelse. Detta krig kommer att uppsluka både det väntade öfverskottet i statskassan och de nu voterade penningsummorna, samt troligen ännu mera framdeles. Ålla möjliga försigtighetsmått tagas och intet sparas för armtens komfort; frågan är blott om dessa rikliga bidrag icke, såsom iKrim.fälttåget, ödslas bort utan att komma vederbörande tillgodo. Ötver tvåhundra ångare äro befraktade för de olika ändamålen. Storartade kontrakter om leveranser äro afslutade, och enskildta ,,sko sig såsom vanligt enormt på detta så kallade krig. Iill och med i parlamentet har man framkastat vinkar derom, att egennyttiga afsigter spelat en hufvudrol vid att ordna detta missförstånd på så dyrbart och i intet afseende ärorikt sätt. Den som lefver får väl se utgången. I parlamentet återtages nu dessutom en i våras antagen lag, hvad rörelsen på gatorna i London beträffar; annars hade sessionen slutats förr. Jag har i mitt förra bref nämnt huru orimlig och för enskildta hårdt arbetande ruinös lagen var. En annan lag, som ålade alla droskkuskar att underhålla, från skymningen till dagbräckningen, en brinnande, klart lysande lampa i hvarje åkdon, har ej kunnat återtagas, och derföre hafva talrika mindre möten hållits mellan åkdonens egare och kuskarne, som pr dag af dem hyra häst och åkdon. Deputationer hafva sändts till inrikes-ministern, förklarande att denna lag är detsamma som att höja den skatt de årligen betala, af omkring 400 rdr rmt, till 540 rdr rmt, eller 1!, rdr pr dag, en ej obetydlig sak för dem som skola underhålla åkdon, häst och körsven samt ofta hafva stor familj att underbålla. I allmänhet är praxis här, att kusken hyrer åkdonet pr dag eller vecka af egaren eller kompaniet, som underhåller denna slags trafik. Då intet utan parlamentets hörande kunde ändras, anordnades ett store möte af alla vederbörande intresserade, och på samma gång tillkännagafs, att efter klockan 4 hvarje afton, till dess ändring i lagen skett, skulle ej något åkdon af detta slag vara i gång till allmänhetens tjenst. I Tisdags var mötet och samlingen så stor, att ehuru salen rymmer öfver 4000 personer, måste ett ,, monstermöte hållas å , Trafalgar square. Fint folk och riksdagsmän till bevistade dessa möten, och beslut fattades att genom komitt och deputationer uppvakta dem, som egde att bringa maktspråket till verkställighet, för att söka ordna saken på praktiskt sätt och på ömsesidigt billiga vilkor; men emellertid började ystrikenklockan 4 eftermiddagen samma dag då lagen skulle träda i kraft. En hvar, som har sett eller dagligen ser denna trafik i London, kan göra sig en föreställning om, huru villervallan skulle blifva, när på en gång många tusende smärre åkdon drogos ur rörelsen. Obehagligt var det för affärsmännen, men till all lycka stängas de flesta kontor samtidigt. Licbhabrarne af en god middag vare sig hemma eller på klubben måste underkasta sig obehaget att antingen färdas med den i deras ögon simpla busn, eller ock nyttja apostlabästarne. Mest gjorde obehaget sig gillande just vid parlamentshuset, hvarest session pågick. På slaget 4 försvunno alla Cabar, och ,,the honourables måste till straff pr pedes knalla i väg. Vid jernbanorna om aftonen, då alla postoch aftontåg anlände, var riktiguppståndelse, och såg man der alla möjliga slags åkdon, från Phaetonen till slagtarekärran, tillochmed costermongers (hökare) med sina dragkärror, för att befordra bagaget. Öfverallt och djupt kändes obehaget af denna ovanliga ,strike, som dock nog kommer att leda till ett resultat. Om någon ,,Cab syntes, emottogs den med hvisslingar, och några få blefvo molesterade. Naturligtvis kunde ej sådant förekommas, då så många, man kan säga halfvildar, deltogo i rörelsen, oeh då tillfälle erbjöd sig för gatpojkar och trasvargar att lefva friskt lif och visa okynne. Om dagarne fortgå naturigtvis ,,cabarnes trafik. Enskilta spekulationen har dock funnit på alla möjliga medel att sticka sig in på ett hörn, men kuskarne äro morska och mena på, att parlamentet måste vika tillbaka. Samtidigt dermed har polischefen sir Richard Mayne, som varit med sedan 1829, då Robert Peel sanktionerade denna nya polisinrättning, begärt sitt afsked, och väntar man många nya förändringar. Under årets lopp har en parlamentsäkt dessutom utkommit, att skatt för hunlar af Alla AO5 lad Ö..I4.