Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1867, sida 2

Bref. (Från en tillfällig korrespondent): Newyork d. 46 Nov. 1867. 11 Då man skrifver från Amerikas största! till Sverges första handelsstad, är det väl)! på sin plats att börja med guld ochnämna hur marknaden står och hur rö-, relsen går. Guld har under förflutna veckan varit i stigande från 1383, till 141! j till i dag, då en reaktion egde rum, och noteras nu 140, l Penninge-marknaden är beqväm till 61 å 7 procent för goda papper. Bomullsmarknaden var fast, men tillfölje af ofördelaktiga underrättelser från Liverpool, måste innehafvare medgifva !, cent pr skålpund. Upland noteras: middling 1811 och good middling 183,; Neworleans! middling 1834 och good middling 201,.1 För öfrigt är här föga verksamhet i handel och sjöfart: men har dock under sed-: nare dagarne mera liflighet varit rådandes i butikerna, ty den kalla säsongen är i annalkande och något hvar får tänka på ö det beböfliga. Utan att tala om Wallstreet, brännpunkten i Newyork, hufvudsätet för de stora assärerna med såväl hela landet som med främmande länder, råder här öfverallt och isynnerhet uti hela nedra eller södra delen af staden en förvånande rörelse. Tusentals åkdon och omnibusar korsa hvarandra, allt under en beständig trängsel för fotgängare. Det är nu äfven fråga om att förse Broadway, den förnämsta gatan, med underjordisk jernväg, och kommer frågan härom att afgöras så snart en jernväg på pelare, s. k. Elevated railway, nu under byggnad på en annan gata, Greenwich street, blir färdig. Denna Jernväg bygges på endast en rad pelare, och skulle nu detta försök visa sig ändamålsenligt, är det antagligt att Broadway kommer att förses med en dylik jernväg framför en underjordisk. Utomdess is. staden försedd med ett jernvägsnät till en sammanlagd längd af 98: mil dubbla eller 1967 mil enkla spår — en tillräcklig längd att med dubbelt spår kunna l förena Newyork med Filadelfia och skulle kunna hinna Newport i Rhode Island med enkelt. På denna linie, som korsar staden i alla riktningar, sysselsattes under förral! året 940 vagnar med tvenne hästar för hvarje, beqvämt inredda med stoppade sittplatser och rymmande hvardera 25 å! 30 personer. Det är hiskligt då man tänl ker sig, att under samma år antalet af på denna linie befordrade passagerare upp! gick till 90,547,285 eller ungefär lika med Norra och Södra Amerikas jemte hela Storbrittaniens befolkning, hvarutaf kan slutas hvad rörelse och lif som här Äro rådande. Ännu är dock staden i den norra eller öfra delen ganska glest be-Ji byggd och mycket återstår ännu att göra,! då man vet att Newyorks ofantliga tillväxt ej började med jättesteg förr än efter år 1825, eller det år, då Erie-kanalen fullbordades och öppnades, hvarigenom Westerns ofantliga rikedomar och produkter fingo ett utlopp genom dess hamm. Af följande uppgifter ser man hur befolkningen ansenligt ökats under de sednare åren. År 1700 räknade staden el, mer än 6,000, år 1800 60,000, 1820 p 123,000, men 18550 500,000, 1860 800., 000. : och nu antagligen en million 200,000 invånare. ; Brooklyn, efter dess folkmängd tredje staden i Unionen, belägen på Long Is; i 1 lands vestra udde, midtemot Newyork och i förbindelse med denna stad medelst stora ångfärjor i beständig rörelse natt och dag, har tillväxt i enahanda proportion och räknar nu närmare en half million menniskor. Newyork med sin förträffliga amn, vidsträckta handel, hopade kapita: er samt egendomarnes och tomternas höga värde, äfven högt uppe i norra delen, kan 1 med säkerhet räkna på en än större framid med fortfarande tillväxt i folkmängd ö och rörelse. Ilandeln har kört och kör eller om jag så får säga föser allt annat, såsom Pri; vata inrättningar och bostäder m. m., fram1 ör sig från nedra delen till den öfra. Handeln vill hafva plats, allt annat får gifva vika. Handeln betalar bättre hyror, och dessa äro fabelaktigt höga vid Broadway och i dess närhet. Den holändare, som för cirka 800 år sedan af indianerna för ungefär 24 dollars köpte hela ön Manhattan, hvarpå staden är be-si ägen, skulle nu uppstå och se hur tiden 1 förändrar! 8 Hvad som mycket fäst min uppmärk-Ae samhet är det allmänna tidningsjäsandet sa härstädes. Hvarföre läsas tidningar så le itet i Sverge? Här i Amerika ser man e 0 f IF 1 tidningar i alla hus, i nästan hvarje arbetares hand efter slutadt arbete, och här Newyork samt andra städer äro på alla gator försäljningsstånd och bord, der tidningar hållas till salu, utom pojkar som si öpa omkring och ropa dem ut till för-, käljning. Man resonerar här som så: Tid8 ningar sprida nytta och nöje; den, som si ill följa med sin tid, bör läsa dem. 1 Ivarje vecka, ja dagligen får man i tidingarne läsa om nya och förbättrades uppfinningar, huru allt går framåt i ve2 enskap, handel och industri, hvad fram-sö teg som göres i åkerbruk o. s. v. Omls nan ej får del deraf, så fortsätter man t vå gamla sättet och tror fortfarande att s ngenting kan vara bättre; man arbetar a sitt anletes svett, då en maskin, mångenIr sång billig och lätt att erhålla, fallgörss amma arbete med en skyndsamhet och f kerhet, som är förvånande, medan den sl samma gång sparar tid och penningar.y jenom tidningarne finner man hvarthän a nan bör gå för att få sig bostad och m öda billigast, med mycket mera annat. s Hufvudorsaken till det här så allmänna 1 idningsläsandet får man likväl, i främsta r ummet, tillskrifva det republikanska sty-2 elsesättet, ty det är den beskattade och h rbetande massan, som styr landet, på såff t. att det är folket. som genam sina lh