Yes RT Göteborg d. 25 November. Det torde vara skäl att någon gång uppfriska våra protektionisters minne med hvad de förebådat såsom olycksföljder af den friare tulloch handels-lagstiftningen i vårt land. Så läste man för ett par år sedan i Dagligt Allehanda: — — — vVi fråga: kan denna tilltagande import af förädlade landtmannavaror eller denna export af boskapsfodret anses såsom en frukt af ett förbättradt landtbruk? Antyda de ej tvertom att landtbruket, under frlmpning af de prisade frihandelsteorierna, tvungits in på en fördetflig bana, hvarifrån det icke utan stor ansträngning och ett alldeles motsatt tullsystem torde kunna återföras? Om man anser att landtbrukarens omtanke bör riktas på ladugårdsskötseln, och detta är otvifvelaktigt det rätta, så måste man i främsta rummet undanrödja de hinder, som metverka ladugärdsprodukternas lönande afsättning, motsatsen hvaraf man hittills iakttagit, då man öppnat vårt land för fri införsel och så godt som tvungit dotsamma att emottaga och förbruka andra länders tillfälliga öfverskott. . Erfarenheten har nu lärt, att just efter upphäfvandet af importtullar ålandtmannaprodukter, en betydande export uppstått af ladugårdsalster, en sådan, hvartill intet motstycke fanns under den tid, då man inbillade sig kunna uppmuntra denna produktion genom ett s. k. ,,skydd.