Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1867, sida 2

UTRIKES. TYSKLAND. Det tal, med hvilket konungen af Preussen den 15 dennes öppnade den preussiska landtdagen, har med rätta blifvit betecknadt som öfvervägande fredligt; dess hufvudinnehåll är förut återgifvet i ett af våra telegrammer. Konungen uttalar iinledningen sin tillit till, att ,,de nyförvärfvade ländernas innevånare, som han af hela sitt bjerta upptagit bland sitt folk, nu äfven hvad dem angår skola visa sig trogna och redliga mot honom och deras utvidgade fåderneslandk. Talet öfvergår deretter till de lagförslag, som skola behandlas af landtdagen, bland hvilka framhålles en lag angående statsskuldens reglering i de nya provinserna; en lag om föreningen af Preussens högsta domstol med den provisoriska öfverappellationsrätten tör de nya länderna, samt en mängd lagförslag, afsedda satt befrämja en ytterligare utveckling af kretsoch provincialförfattningarne. Konungen yttrar derefter sin glädje öfver tullföreningstraktaten med de tyska sydstaterna och tillägger, att ,,stadfästandet af denna traktat vunnit en förökad betydelse derigenom, att dess diskuterande i de sydtyska deputeradekamrarne visat nationalmedvetandets segerrika kraft. Talets sednaste del handlar om Preussens förhållande till utländet. Det heter der ordagrannt: vDen tyska rörelsens fredliga mål erkännes af alla Europas makter, och furstarnes fredssträfvanden understödjas af folkens önskningar, för hvilka den tilltagande utvecklingen i och sammansättningen af de andliga och materiella intressena gör freden till en nödvändighet. Den på sednaste tiden hysta fruktan för fredens rahhy ning i en del af Europa, der tvenne stora nationer, som begge till oss stå i mycket vänskapliga förhållanden, syntes hotade at en allvarsam förveckling, vågar jag anse som aflägsnad. Gentemot de svåra frågor, som ännu vänta sin lösning, skola min regerings sträfvanden gå ut på att å ena sidan tillfredsställa mina katholska undersåtares anspråk på min omsorg för deras kyrkliga öfverhufvuds värdighet och oberoende, samt å andra sidan att uppfylla de pligter, som