Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1867, sida 2

burg har nyligen utgifvit en skrift ,,Om förslaget att skapa en örlogsflotta för Tyskland, i hvilken skrift han i handelns intresse och på grund af en lång erfarenhet uppträder emot detta förslag. Han anser, att de tyska handelsaffärerna i Asien och Sydamerika så starkt uppblomrat, just derför att de icke haft fysiskt våld till sitt förfogande, just derför att de icke kunnat vädja till kanoner och landstigningsmanskap. Från den dag de tyske köpmännen, likasom andre, känna sig mer eller mindre förvissade om väpnadt bistånd, ifall något krångel uppstår, skola de otvifvelaktigt blifva mindre förutseende, mindre hofsamma, mindre försigtiga; de skola icke med samma omsorg som hitintills undvika att inblanda sig i lokala tvistefrågor och skola sålunda småningom förlora det anseende för redbarhet och humanitet, som skyddat och befrämjat deras intressen vida bättre än all regeringsprotektion. Det har vid mer än ett tillfälle händt, att engelska skeppsredare, på grund af det goda anseende det tyska namnet eger i de transoceaniska hamnarne, sökt ställa sina fartyg under den tyska flaggan i stället för den brittiska, som ju dock anses och är den mäktigaste på hafvet. Det kan tilläggas, att Schweiz, som icke eger ett enda örlogsfartyg, har på de transoceaniska hamnarne en proportionsvis större exporthandel är England. Ett gammalt ordspråk äger, att ,,man fångar icke flugor med ättikak, och lika visst är, att en nation, som vill förvärfva en annan nations förtroende och på detta förtroende grunda sina handelsförbindelser, icke vinner detta mål genom att peka på sina kanoner. Afven detta argument till förmån för ,,en beväpnad fred visar sig således ihåligt, och så förhåller det sig med alla de öfriga, hvilka hr Passy upptager till skärskådande. Hr Passys broschyr, som på bekostnad af en enskild medlem utaf den internationella fredsföreningen blifvit tryckt i 10,000 exemplar, skall, såsom vi hoppas, ytterligare bidraga till att stärka fredsopinionen i Frankrike. Den dag torde väl icke vara fjerran, då man äfven der kommer till den konklusion, att yxan måste sättas till roten af trädet — att, med andra ord, det tjenar till föga att förorda och söka genomdrifva partiella afväpningar af de stora anfallsarmöerna med bibehållande af sjelfva anfallssystemet. Nationernas andliga och materiella blomstring blir, aldrig tillfullo betryggad och fredens grundval aldrig någorlunda säker, innan detta system fallit och fått sin efterträdare i det verkliga försvarssystemet. Den dag, då Frankrike tager initiativet, för att genomföra ett sådant, skall blifva Q:OUO— F— UAUn —