Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1867, sida 2

Skrisvelse från herr rådmannen Å. N. Björck. Red:n af Handelstidningen har emottagit efterföljande skrifvelse: Till redaktionen af Göteborgs IIandelsoch Sjöfarts-Tidning! De vid allmänt möte d. 26 sistl. September utsedde kommitterade hafva från riksdagsmannen för Göteborg, hr rådman A. W. Björck mottagit en skrifvelse, för hvilken hr Björck önskar det kommitterade måtte finna utväg att bereda plats i någon af stadens tidningar, och få kommitterade i anledning deraf anhålla, det ifrågavarande skrifvelse, som härhos i afskrift bifogas, måtte blifva, så snart omständigheterna medgifva, i Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning införd. Göteborg d. 12 Nov. 1867. Å kommitterades vägnar: E. Leijonhufvud. Den åberopade skrifvelsen från hr Björck, hvilken vi med nöje införa, lyder sålunda: Till kommittten för kommnunalbeskattningens reformerande i Göteborg. Den vid allmänt möte i Göteborg den 26 sistl. September utsedda kommittå fullföljande af de vid mötet fattade resolutioner rörande hufvudsakligen beskattningen jemte representationen inom kommunen har i skrifvelse den 15 sistl. Oktober delgifvit mig be e resolutioner, af hvilka den 1:de innefattar uppmaning äfven till mig såsom å de en af stadens riksdagsmän att vid nästkommande riksdag söka genomdrifva såväl möjligen behöfliga förändringar i bevillningsstadgan, som ock en reform af kommunallagarne i den syftning resolutionerna i öfrigt anvisa. Med anledning häraf begagnar jag första tillfälle, då andra göromål sådant medgifva, för att dela, det jag, under öfverläggningarne vid 1859—60 årens riksdag rörande de då behandlade förslagen till kommunallagarne, sökte göra gällande den åsigt, att kommunalbeskattningen inom städerna icke kunde hvila på den allmänna bevillningen och att det vore ett misstag att på den sednare grunda den förra. Under förutsättning at en sådan frihet för bestämmande af kommunalbeskattningen, att denna kunde läggas till en större del på dem, som lättare förmå bära den, ansåg jag deremot att rösträtten kunde bestämmas etter bidragen och jemväl till en början borde fastställas efter hela beloppet af dessa bidrag, för att först sednare undergå de modifikationer, som erfarenheten kunde anvisa. Dessa åsigter har jag icke haft anledning att förändra; och är jemväl beredd att lemna mitt deltagande åt det sträfvande, som afser en sådan förändring i kommunallagarne, att beskattningen inom stadskommunen ställes oberoende af bevillningen och att rösträtten lämpas efter hvad erfarenheten gifaa