algkrogarne, jemväl lösnummer försäljas å 8 öre Rn :Z3777 kort tid upptagen i påfvens råd, då Pas IX hyllade liberala grundsatser. Beggell föllo i onåd och landsförvistes, men Italien si adopterade dem och räknar dem nu till ss de statsmän, som grundlagt landets an-Je seende. Den nye inrikesministern har soms prefekt i Genua och Neapel haft tillfälle ! att lösa de svåraste frågor. I förstnämnde ft stad utjemnade han en tvist med Frank-g rike, som hade fordrat att några förbry-Je tare skulle utlemnas, och under sin verk-t samhet i Neapel dref han igenom att erke-Ji biskop Sforza, som år 1860 utvandrat, återvände till sitt stift. Gualterio stodc icke på god fot med Ratazzi och afske-s dades af honom från prefekturen i Neabel. Justitiseministern Mari har varit pre-II sident i deputeradekammaren och är en t af Italiens utmärktaste advokater. Krigsministern general Berlole Viale var generalintendent under förlidet års fälttåg och är mycket populär i armän. Grefve Cambray-Digny mottog endast finansministeren på det ministeren skulle blifva komplett, och vill draga sig tillbaka så snart en bättre qvalificerad person kan erhållas till denna post. Han var borgmästare i Florens och utfärdade dagen efter Garibaldis arrestering i Asinalunga en proklamation, som började med orden: Så länge denna stad ännu är konungarikets hufvudstad.... Ministern för de offentliga arbetena, grefve Cantelli, är mycket omtyckt i Florens, der han var pretekt. Ännu sväfvar man naturligtvis i okun-I nighet om sammanhanget mellan och de-. taljerna i de händelser, som telegrammerna under de sednaste dagarne meddelat. En korrespondent från Paris till ,, Augsb. allg. Zeit. meddelar, att konung Victor Emanuel under loppet af ett dygn tre gånger telegraferat till kejsar Napoleon om tillstånd för italienska trupperna att inrycka i Kyrkostaten, samt att de tvenne första telegrammerna besvarades genast med nej. Vid den tredje förfrågan sammankallade kejsar Napoleon ett sammansatt hemligt och minister-råd, hvars slutresultat var, att Frankrike icke kunde gå in på en italiensk-fransk intervention. Emellertid vill det synas som om under allt detta underhandlingar pågått mellan italienska regeringen och Garibaldi, och det säges att flera af generalens vänner hade infunnit sig hos honom, för att förmå honom att afstå från sitt företag samt att icke inlåta sig i strid med de franska trupperna. Vi betvitla ätven riktigheten af det gårdagens telegram, der det uppgifves att franska trupper deltagit i striden mot garibaldinerna. Det vill synas, som hade de italienska trupperna utrymt Kyrkostaten genast efter det garibaldinerna återkommit på konungariket Italiens område. Vi fatta icke riktigt hvaföre Cialdini just nu skolat uppdragas befälet öfver observationsarmån, men i hvarje fall torde det vara högst sannolikt, att de diplomatiska förbandlingarne skola leda till en förändring af Septemberkonventionen, hvarigenom den romerska frågan skall rycka ett godt stycke framåt till den enda förnuftiga slutlösningen af densamma. Alla underrättelser antyda, att bitterheten hos folket mot den franska interventionen och en del af den italienska regeringens åtgöranden varit långt större i de norra, än i de södra provinserna. Så skrifves från Turin till , Augsb. allg. Zeit.: .Den 29 Oktober efter nattens inbrytande förekommo åter tvenne storartade demonstrationer; i den första deltogo omkring 10,000 mennisker, i den andra 5 å 6,000, som i tätt slutna leder drogo genom stadens hufvudgator och gjorde halt på de öppna, offentliga platserna, der höjande ropen: ,, Ned med Menabrea! Ned med ministeren! Några gånger hörde man till och med ropen: ,, Ned med konungen! Ned med Napoleon! Lefve republiken! Konungens proklamation till folket, som var uppslagen på gathörnen, nedrefs öfverallt. Ett stort antal exemplar köptes och uppbrändes högtidligt på slottsplatsen. Vid midnatten åtskiljdes folkhoparne utan några vidare upptåg. Huru man i allmänhet tänker om den nuvarande ministeren, betecknas af följande ironi utaf den halft allvarsamma, halft satiriska tidningen ,,Lo Zenzero. Denna tidning har offentliggjort den kungliga proklamationen på franska språket, och tillägger: , Hvarför skulle vi göra oss besvär att öfversätta denna proklamation? Vi ätergifva den sådan, som den ankommit från Paris. Exdrottningen af Neapel har helt oförmodadt lemnat Rom och begagnar sig för närvarande af friherrinnan Rothschilds gästfrihet på hennes vid Geneversjön belägna slott. FRANKRIKE. Tonen i hela den franska officiösa pressen har nogsamt vittnat om, huru eländigt det kejserliga humöret varit under förvecklingarne mellan Frankrike och Italien, I början uttalade sig de officiösa tidningarne visserligen med bestämdhet, men i mera allmänna ordalag mot Italiens aktiva, inblandning i den romerska frågan. Derefter betecknade , France den franske ut-. — — — —— — —— — — —— — —— —— — U—U— Rn MR AV m— —F— — — — — — —— — ——