Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1867, sida 1

Article Image
A I afseende på den nya ministeren är Menabrea född i Savoyen, och anses som vän till Frankrike, ehuru han qvarblef i taliensk tjenst, då hans fäderneprovins umnesterades till Frankrike. General Viale — krigsministern — tillhör den förra diemontesiska armben, är adjutant hos sonungen och känd som duglig militär, Cualterio — inrikesministern — har varit prefekt i Neapel och Palermo, der han ippträdt med mycken kraft, för att icke käga stränghet. Cambray-Degny — finansninistern — har varit syndiker i Florens, nen har aldrig dokumenterat sig på det inansiella området. Muri — justitieministern — har varit president i deputerade kammaren. Från Rom skrifves den 25 Oktober: Sprängningen af kasernen Serristori måste hafva förskräckt Z2uaverna, ty om explosionen inträffat en qvart förut, så hade — i stället för 32 — icke mindro än 160 man funnits i huset. Zuaverna äro de enda, som — i hvad på dem beror — tillser, att belägringstillståndet samvetsgrannt handhafves. Barrikadbyggnaderna framför portarne pådrifvas på det ifrigaste. Det väckte stor uppståndelse, då den italienska trikoloren af en skara insurgenter höjdes på Monte Mario, I åtskilliga riktnifigar hafva de påfliga trupperna sammandrabbat med mindre insurgentafdelningar. Vi hafva sett sårade påfliga soldater hit införas. Redan i förrgår började man proviantera fästet San Angelo för belägring. Om träffningen vid Monte Rotondo den 26 Oktober erfar man, att Garibaldi der förlorade många af sitt bästa manskap samt några af sin generalstab. Först efter tvenne dagars rast hade han ryckt fram söderut. Kanoner sägas hafva erhållits af nationalgardena i de italienska gränsstäderna. De italienska tidningarne framställa frågan: Skall påfven, under de nuvarande kritiska förhållandena, öppna Roms portar för de italienska trupperna? Efter hvad man hittills ertarit om påfvens sinnelag, tyder detta icke på någon sådan eftergifvenhet för Italien. Det berättas tvertom, att Pius IX, dagen efter aktionspartiets misslyckade försök, sjelf inspekterat bastionerna och flera nya jordverk, som blifvit uppförda under ledning af en fransk ingeniörofficer. I Paris synes man förutsätta, att Rom skall hälla sig intilldess fransmännen komma de päfliga trupperna till undsättning. Det heter, att kejsar Napoleon varit mycket uppbragt öfver, att telegrafunderrättelsen om Garibaldis framryckande kommit 48 timmar för sent. Den franska , Patriet af den 28 Oktober meddelar i en skrifvelse från Toulon, att de franska trupperna skulle fått befallming att genast efter debarkeringen framrycka mot Rom, samt att kejsarens adjutant, divisions-generalen de Failly, som kommenderar den första afdelningen, har de bestämdaste instruktioner att framgå med energi och stränghet, Andra brigaden af divisionen Dumont lemnade Lyon den 27 Oktober, för att afgå till Toulon. När hela expeditionskåren blifvit samlad, skall — som det heter — grefven af Palikao öfvertaga öfverbefälet. Kölnische Z2eitung betviflar, att — som ett telegram meddelat — Österrike, Spanien, Portugal, Belgien och Bayern skola gemensamt med Frankrike besätta Kyrkostaten, men bekräftar derjemte, att kejsaren af Österrike och hans rikskansler, Beust, under vistelsen i Paris ifrigt sysselsatt sig med romerska frågan, samt att telegrammer alltjemt vexlats mellan Beust och den österrikiske ambassadören i Florens. Om de omständigheter, under hvilka kabinettet Menabrea den 27 Uktober blef bildadt, berättar ,Italia följande: ,Konungen hade redan klockan 7 om morgonen (sedan Cialdini aftonen förut inlemnat sin afskedsansökan) en lång konferens med Tatazzi och derefter med general Menabrea, hvilken sistnämnde han omsider gaf i uppdrag att bilda en minister. Angående innehållet af det nya programmet var konungen länge vacklande, och på samma gång, han i ett telegraw bad kejsar Napoleon uppskjuta truppernas afsändande från Toulon, synes han med Menabrea hafva diskuterat möjligheten af ett väpnadt motstånd mot franska interventionen. Emellertid hade underrättelsen om Cialdinis dimission satt hela Florens i rörelse. Den 27 Oktober om förmiddagen ström

4 november 1867, sida 1

Thumbnail