Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1867, sida 1

-Domherrn.) Historisk roman af Å. H. Tomme. — (Otversättning af Sigfrid Nyberg.) Karolina Lohrmann hade skiftat färg. — 0, utropade skänkjungfrun, — är ni inte mamsellen på Ovelgönne? — Det är mamsell Karolina Lohrmann på Ovelgönne. — O, mamsell, hvad det gläder mig att få se er, denna trakts goda engel! Ja, ja, min trolofvade skrifver till mig om er och om öfverstelöjtnant Friedricks, hvilken är regimentschef. Han har skrifvit endast helt kort och i största hast. Öfverstelöjtnantens regimente hade nyss marscherat förbi; det hade varit ett af de sista på slagfältet, samt förlorat förfärligt mycket folk och hälften af sina officerare; öfverstelöjtnanten sjelf hade alltid varit främst och erhållit flera sår, ehuru lätta. Jag skulle säga er detta, mamsell, skrifver min trolofvade, ty han har hört att öfverstelöjtnanten är er brudgum. Skänkjungfrun berättade med ett tacksamt bjertas hela liflighet. — Bernhard Henke är min barndomsvän, mamsell, tillade hon. Karolina Lohrmann satte sig i ett hörn af bersån för att dölja sina glädjetårar. Men domherrn hade ännu flera frågor att göra skänkjungfrun. ) Forts. fr. n:o 253.