Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1867, sida 1

Från Norge, (Korrespondens till IIandelstidningen). Chrisllanie d. 24 Okt. 1807. äl Sverges som Norges hufvudtidni! sar iakitaga fortfarande en försigtig til bakadragennet angående unionskomitör arbete, medan ett par landsortstidnings hos oss omtala förslaget med diskret einnande. Så anslå isynnerhet de omis: ancliga tecknen till ett ömsesidigt upj riktigt sträfvande att fasthålla det ful ständiga likberättigandets ståndpunkt san underlätandet att söka utvidga kretsen fi de gemensamma angelägenheterna, hvilk tillfölje af vår befolknings väsende oc politiska forntid skulle ha mötts med mis tänksamhet. Alla synas vara ense om, a ett unionsparlament är en omöjlighet, oc de svenske medlemmarnes diskretion oc eftergifvenhet i detta hänseende, för a låta propositionen i sin form framkomn såsom ett resultat af full samstämmigh inom komitåön, kunna ej tillräckligt up skattas. Granskningen af förslaget und de sednaste par veckorna har derför for farande väckt opinionen för detsamma, oc vi afvakta med otalighet något utförliga yttrande derom från Sverge, än de af ristiska, hvilka nått oss genom ett p: korrespondenser. Den danske professorn Rasmus Nielser vistande bland oss är nu till ända. F festmiddag samt studenternes fantåg me tal och sång för hedersgästen bära vit nesbörd om stämningen för arrangement att förstärka vårt universitels lärarekraft från brödrarikenas högskolor och på d hela taget åstadkomma en lifligare vexe verkan än hittills mellan dessa inbörde tillvida måste vi beteckna den utmärk vetenskapsmannens ankomst hit såsom ni stan epokgörande, då vi säkert kunna gör räkning på, att det gifna exemplet pe manent skall blifva eftersöljdt af de öfrig universiteternas vetenskapsmän. Då d naturligtvis ej kan vara meningen att uderläta att omtala dessa besök i olika rik ning mera ån hvarje annan vigtig sa som står på dagordningen, skall jag, f att en smula sätta läsaren in i behandli gen af det utaf professor Nielsen vald ämnet: ,Hindren och vilkoren för utvecl ingen at det andliga lifvet i nutiden tillåta mig att i all korthet cite nägra uttalanden om detsamma, och de näst omtala det intryck, som dessa 1 timmars föreläsningar synas hafva gjo på den olika krets af åhörare, som öfve var dem. Den grundlärde tänkaren har en märklig grad genomskådat verldsander äsende och skuggsidorna hos den nyme diga kulturanden; han har djerft drag slöjan åt sidan och klart framställt de grundtanke, hvaraf dessa riktningar leda hvikka hinder de lägga i vägen för di TS renat k1561f!les