att se tillbaka till händelserna år 1866, då banken onödigtvis uppehöll sitt diskonto i 10 XZ under längre tid än tre månader, då den triumf, som man ansåg dermed vara vunnen för 1844 års bankakt, köptes till priset af en förlamad handel för ett, om icke för många år. Staden och Länet. Mindre Teatern. Söndagsrepresentationen gafs för i det närmaste utsåldi hus, och , Resan till Kina åstadkom, som vanligt, stor munterhet i salongen. I morgon uppföres 3:akts-komedien ,,Damer och Husarer, hvilket glada stycke ännu torde vara ibågkommet af äldre teatervänner sedan det Torsslowska sällskapets tider. Till efterpjes gifves den täcka Gumbertska operetten , Kärleksdrycken. — Programmet för Fredagen upptager 3:ne småpjeser: ,,En oslipad diamant, Polkan ochl ,Den rätte kommer nog. Nepresentationerna å Mindre Teatern börjas hädanefter, på derom från flera håll framställd önskan, kl. half 8. Endast undantagsvis, då något längre stycke gifves, sker början kl. 7. — Fru Louise Michaöli, som den 1 nästk. Nov. återinträder i tjenstgöring vid kongl. operan i Stockholm, ämnar, enligt ingånget telegram, att, på genomresa från Norge, der den frejdade konstnärinnan, som vanligt, firat de mest lysande triumfer, gästa vår stad för att Måndagen d. 28 d:s gifva en konsert. — Göteborgs Högre Elementarläroverks Katalog för höstterminen 1867 har nu utkommit från trycket. Af katalogen inhemtas bl. a., att lärarnes antal utgör 33, af hvilka 4 för närvarande åtnjuta tjenstledighet. Lärjungarnes antal utgör 556, fördelade sålunda: i sjunde klassen 43; i sjette 79; i femte 157; i sjerde 77; i tredje 72; i andra 69, och i första 59. Af de 428 lärjungarne i de fem öfversta klasserna undervisas 264 på den klassiska och 164 på den reala linien. — Om sillfisket vid Marstrand skrifver samma stads tidning: Genom andra tidningar erfar man att här i trakten fångats sill, större och fetare än man i mannaminne här fångat. Denna underrättelse, huru glädjande för orten, var dock något oväntad. Här har man visserligen fångat stor och vacker sill, dock äro vi öfvertygade att här fångats dylik, om ock just icke de sednaste åren, så likväl icke för så särdeles länge sedan. Mera sanning ligger då i att sillen härstädes ej erhållits i stor mängd; men tro vi egentliga skälet derför vara, att detta fiske icke idkas såsom det borde och kunde, ty under detta år har man här i trakterna sett så mycket sill, att, enligt gamla fiskares intyg, här i trakterna i mannaminne icke synts en sådan myckenhet. Att detta fiske icke idkas med mera kraft är ganska sorgligt, då den sill här fångas är af bästa beskaffenhet och skulle vara en särdeles god inkomstkälla för den fattigare befolkmingen, såväl i staden som i trakten. — Sillfisket, såväl som annat fiske, pågår här i trakten visserligen dagligen, men har ännu ej hunnit till den point det borde och kunde — en guldgrufva, som beredde idkarne allmänt välstånd. Detta välstånds ernående beror naturligtvis till största delen på ett ganska träget och ansträngande arbete — se der hvad vår orts, dock synnerligast vår stads befolkning mest af allt fruktar och afskyr. — Litteratur. Bohus läns historia och beskrifning, af Axel Emanuel Holmberg. Andra upplagan, efter författarens död genomsedd och rättad af G. Brusewitz. 1—3 delen. (Örebro 1867). Vi återgifva ur Ny Illustrerad Tidning följande omdöme öfver detta nyligen utkomna arbete: Det har länge varit en erkänd sak, att intet landskap Yi Sverge blifvit förträffligare beskrifvet än Bohus län genom Holmberg. Hans arbete är ej blott den nyaste, utan äfven den i alla hänseenden fullständigaste och med mångsidigaste intresse författade länsbeskrifning vi ega: det är Ingenting mer eller mindre än klassiskt inom sin art. Och arten kräfver mycket af sina odlare: topografen bör ej blott ega historiskt och statistiskt sinne, utan äfven blick för folkets egendomligheter, för naturens skiftningar, för konstens och menniskoflitens alster, med ett ord vara mångsidigt och tillika harmoniskt utrustad. Och framför allt bör han vara i grund och botten förtrolig med sitt ämne, ha studerat och sett och kännt allt hvarom han skrifver och fullkomligt i skaplynne öfverensstämma med den ort, han valt för sin beskrifning. I detta hänseende var Holmberg också måhända den ypperste topograf Sverge haft. Från barnaåren uppfostrad i Halland, som i sina historiska tradationer följer Bohus län, tillbragte han som underordnad prestman mer än femton år af sin kraftfullaste lefnad i alla delar af den senare landsändan, flitigt forskande och lyssnande, frågande och upptecknande, läsande och författande. Frukten af dessa mångåriga mödor nedlade ban i detta sitt arbete samt i Skandinaviens hällristningar, och båda ha också vunnit det vitsordet att vara utmärkta. Naturligtvis måste dock en landtskapsbeskrifning jätt bli föråldrad i vissa delar, under en tid, då den inre utvecklingen öfver hufvud går framåt med raska steg; och Holmberg var derför också under de sista åren af sin lefnad sysselsatt med ordnandet af en ny utvidgad och förbättrad upplaga, i hvars afslutande lock döden 1861 afbröt honom. Det är nu detta omarbetade och till närvarande tid fortsatta verk som föreligger, sedan förläggaren i hr G. Brusewitz lyckats vinna en lika samvetsgrann som kunnig och förut väl dokumenterad uigitvare. I sin nya gestalt framställer sig verket ej blott prydligare utstyrdt och bättre anordnadt, men och väsendtligen ökadt och fullföljdt. Öfver allt, hela arbetet igenom, märker man spår af utgitvarens kunskapsrika och väl underrättade hand; och det är sålunda med dubbelt nöje man ånyo genomläser det förträffliga arbetet. Hvilka skatter för svensk kulturhistoria i alla rigtingar det innehåller, kan endast den som läser det rätt bedöma; vi skulle här ej kunna ge ens en aflägsen aning derom. Ty det är ej blott i den ,,allmänna beskrifningenman finner hithörande upplysningar; de äro, som naturligt är, strödda öfver hela arbetet, För arkeologen, konsthistorikern, biografen är det lika rärderikt, som det för bohusländningen varit och bör vara kärt och dyrbart. Ty visst är, att arbeME VVE DE RV