Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1867, sida 2

—— —— — — — ——— — .in. öljade kornet tätt och högt samt i den yppigaste sommarprakt. En klok och verksam hand ordnade och styrde synbarligen allt härstädes. Det visade sig äfven längre fram. På bergen, hvilka inneslöto dalen på denna sidan om Diemel, och således tillhörde dalen, stodo ekarne väldigare, bokarne högre, än man förut hade sett dem under vägen; man såg huru skogen var rationelt indelad i trakter. Nedanför voro ordnade träupplag; det tälda virket låg uppstapladt i högar; jettestora ekbjelkar lågo der bredvid, dels redan tillyxade, dels oarbetade för att sedermera forslas ned till Diemel och i flottar föras till Karlshafen samt derisrån på Weser ned till hafvet. Huset låg vid en trädgård, i hvilken äppelträden ännu blommade, men körsbärsträden redan buro sin röda frukt. Bakom boningshuset lågo lador, stallar och vagnshus. okerallt herrskade ordning och snygghet. Sjelfva boningshuset var en gammal besynnerlig byggnad, icke stor och bred, men hög, med spetsigt tak och nästan röda stenväggar, samt med fula, runda torn i de fyra hörnen och i midten; fönsterna voro få, smala, utan ordning och ynetri, anbragta än här än der, än högt ipp, än längre ned, Hade en viss pietet underhållit den fula, sammalmodiga byggnaden? I hvarje fall ar den underhållen med kärlek och omorg, med samma ordning och snygghet, om man varseblef rundt omkring. Dalen. var icke stor och slutade en qvarts immas väg längre fram. Men han var esto täckare