(böteborg den 14 Oktober Det kan vara ledsamt nog att nödgas i egenskap af tidningsredaktör, uppträds emot personer, med hvilka man pefinnet sig i personlig beröring vare sig inom det politiska eller kommunala lifvet, eller umgänget. Visserligen heter det och ropas högt: Man får icke ega några konsiderationer. I det offentliga må ej frändskap, vänskap eller bekantskap något gälla. — Ja, sådana äro anspråken; men det lyster oss att veta huru många af dem, som föra ett sådant tal på tungan, sjelfve handla derefter? Det moraliska mod, som här påkallas, är just hvad de alldra flesta menniskor sakna. Att stöta ifrån sig personer, som man värderar; att göra sig till varg i veum i det samhälle man tillhör — välan, mina herrar, den som har gjort det, och gjort det endast af pligtens maning, den har rätt att här tala; de andre tige. Men det finnes en ännu mera ,grannlaga ställning — och det är att opåkalladt uppträda till försvar för personer, till hvilka man befinner sig i ofrannämnda förhållande af personlig aktning och beröring i det allmänna lifvet. Här fordras det nemligen att först och främst vara säker på sig sjelf, att man icke låter denna ställning inverka på sitt omdöme, eftergifvande för benägenheten att se sakerna från den goda sidan. Vidare riskerar man, vid ett sådant försvar, att synas vara ledd af personliga konsiderationer, och ingen bör så trotsa på sitt anseende, att han är likgiltig för en sådan uppfattning, om den också är än så falsk. Slutligen kan det hända, att man mera skadar än gagnar dem, hvilkas rättvisa sak man vill försvara, För personer, som ej hafva något begrepp om eller känsla för grannlagenhet, är allt detta ett främmande tal. Hvad oss angår, bekänna vi, att det kostat oss mången gång en stark strid, att blifva berre öfver dessa känslor. Det var således vår afsigt, att icke uttala något eget omdöme i de rättegångar, som uppstått uti Norrland beträffande handingar, hvaraf en högt aktad Göteborgs aflärsfirma indirekt berördes, innan alla omständigheterna blifvit genom offentliga undersökningar och förklaringar lagda i lagen. Men då inträffade det, att flera äf landets tidningar, medan ännu saken ocfann sig i det mest outredda skick, rusade åstad och tilläto sig de mest skymfiga utgjutelser met personer, hvilka, då le icke blifvit anklagade, ej heller kunde