Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1867, sida 2

moge, och företogs under brukspatron J. Dicksons ordförandeskap diskussionen öfver de af mötets bestyrelse till öfverläggning sramställda frågor. :0. Ilvilka äro de hufvudsakliga vilkoren för höjande af denna orts jordbruk? Länsagronomen Brattberg visade huru hvarje ort hade att producera det som för densamma bäst lönade sig, hvadan denna ort — för sin närbelägenhet till Göteborg — vore hänvisad till produktion af mjölk, kött och trädgårdsalster Emellertid vore härför nödigt att fästa långt större vigt än hittills vid foderodling och afdikning. Få delar af länet äro sämre afdikade än denna ort; man kan således med fullt skäl , att der återstår mycket för boskapsskötselns förbättrande och nära nog allt för afdikning. Hr Sandberg instämde med hr Braltberg, meddelande, att likväl exemplet från Billdal verkat fördelaktigt för den omkringliggande trakten, isynnerhet för foderodling. Så kunde tal. för 10 år sedan på sin hemmansdel endast föda 2 hästar och 5 kor, nu deremot 3 hästar och 10 kor. Mötets beslut, formuleradt af ordf. och godkändt af de närvarande, innefattade: Hatt då, med fästadt afseende å denna filialafdelnings närgränsande till Göteborg, jordbruket företrädesvis borde omfatta producerandet af ladngårdsprodukter och 1 8 8 trädgårdsalster af alla slag, så bör större ag, vigt än hittills f: och jordens asdikning. 2:0. Uvilka äro de fel, som vanligen begås vid behandlingen af kreatursspillningen? Hr Ott is gårdshusen äro ändamälsenligt inrättade för gödselns rätta behandling. IIr Brattbery meddelade huru gödselstaden bör vara anlagd. De vanliga felen äro, att såräl regnsom annat vatten har fritt tillflöde till gödselstaden, att gödselvattnet icke tillvaratages, samt att inga eller otillräckligt med ströämnen begagnas. Fästade uppmärksamheten på gödselns jemna bränning. Mötet beslöt, att diskussionen skulle utgöra svaret på frågan. 3:0. Bedrifves inom denna ort sommarstallfodring. och hvilka resultater hafva — i så fall-— deraf vunnits? Sedan åtskilliga talare intygat, det denna ort icke hade att förete exempel på sommarstallfodring, med undantag af Billdal, yttrade hr Brattberg, att detta vore så mycket underligare, enär här saknades goda naturliga beten, hvadan sommarstallfodring eller betning genom tjudring på odlade fält borde användas. Mötet ansåg ,stallfodring såsom fördelaktig; särdeles å orter med inskränkt eller magert bete, der man företrädesvis måste afse mjölkproduktion. 1:0. Hvilka trädslag hafva inom denna filialafdelnings emråde visat sig mest ändamålsenliga för odling af skog? Denna fråga föranledde en ganska intressant diskussion mellan hrr Ordföranden, A. Il. Gren, Svalander och Sundberg. Mötet stannade vid att anse: , att af barrträd, isynnerhet furoch lärkträd, och af löfträd: ek, röd al, norsk lönn, björk, rönn samt poppel och pil, för orten kunna anses som de mest ändamålsenliga. 5:0. Huru bör trädgårdsskötseln lämpligast uppmuntras och befrämjas, synnerligast bland de mindre jordbrukarne? Hr Sandberg trodde premier för trädgårdsskötseln vara det lämpligaste sättet att befrämja densamma, mot hvilken åsigt häradshöfding Svalander protesterade, och ansåg de af Hushållningssällskapet vidtagna åtgärderna: en trådgärdsmästares anställning för att tillhandag ts innevånare med råd och upplysningar i gärdsskötseln, samt 10 solkskollärares undervisning hrarje år vid trädgårdsskolan å Steken, vore långt mera ledande till målet. Ordforanden sramhöll vigten af folkskoleträdgärdars anläggning. Mötet instämde i de af hrr Ordföranden och Svalander uttryckta åsigterna. stas vid boskapsskötseln rom visade med exempel, huru laduHärefter försiggick prisutdelningen: För profplöjning: (Prisdomare: hrr J. W. Brattberg, J. Otterström och L. J. Hedenskog). Ehuru ingen af deltagarne i plöjningen befanns förtjent af pris, hade prisdomrarne dock funnit sig föranlåtna att tilldela hvar och en af de tre deltagarne i densamma en uppmuntringspremie af 6 rdr. Dessa voro: drängarne C. Andersson på Högsbo, OC. Johansson på Ileden och Ant. Andersson på Billdal. För hastar. hornboskap och svin: (Prisdomare: hrr II. Schmidt, J. E. Tillander och A. IL Gren Tvenne 2:a pri a 15 rdr: Ax. Andersson i Ilofgården, för hingst, och P. Andersson i Långeberg, tör gt sto; tvenne 1:a pris å 25 rdr: brukspatron J. Dickson för tjur af korthornsrace samt för ko af samma race; tvenne 2:a pris å 15 rdr: J. Claösson, Kärralund, för tjur, och brukspatron J. Dickson, för qviga; tvenne 3:e pris å 10 rdr: Carl Andersson i Hofås, för ko, samt Joh. Andersson i Ilögsbo, för ko. tvenne pris å 10 rdr: E. H. Schmidt, Partilled, för fargalt, samt för 2:ne suggor. Brukspatron Dickson afsade sig de benom tilldömda priserna. För landtbruksredskaper, alster af hussliten och industrien samt jordbruksoch trädgårdsalster: (Prisdomare: hrr J. D. v. Holten, J. Rundbäck och C. Nilsson). Göteborgs mek. verkstad, 35 rår, för plogar; Lars Larsson i Hult (Askims socken), 15 rdr, för sädesharpa; Johannes Börjesson i Brottkärr (blind), 25 rdr, för siskryssja; C. A. Wenerlund, 25 rdr, för klippfisk; C. F. Liepe, 35 rdr, för trädgårdsalster; P. Andersson i Långeberg, 25 rdr, för d:o; G. Pettersson i Gamlestaden, 10 rdr, för d:o;