Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1867, sida 1

föra alla väsendtliga lagbestämmelser, som antagas af nordtyska parlamentet. Så till ex. har Badens inrikesminister förelagt landtdagen i Carlsruhe ett lagförslag om valen till tyska tullparlamentet, hvilket förslag fullkomligt öfverensstämmer med vallagen i de nordtyska förbundslanden. FRANKRIKE. Krigsrustningarne fortsättas. Tidningen Libertö berättar ryktesvis, att när lagstiftande församlingen i November sammanträder, skall regeringen begära nya tilläggs-bevillningar till hären och flottan, samt tillfogar, att detta rykte icke är osannolikt, när man tager i betraktande den feberaktiga verksamhet, som råder i fästningarne och arsenalerna. Marskalk Niel säges vara kejsarens ende förtrogne, och man sluter häraf, att kriget endast är en tidsfråga. Till Augsburger allgem. Zeitung skrifves från Paris: Frankrike är, såsom bekant, indeladt i större militärdistrikter, som förestås af marskalkarne; men förutom den normerade styrkan i dessa distrikter finnes i de östra departementerna en organiserad här på öfver 109,000 man. De enskilda kårerna af denna här hafva redan fått sig anvisade qvarter, samlingsplatser, generalstabspersonal, kåroch brigad-adjutanter m. m, samt äro redan till största delen försedda med bakladdningsgevär och kopparkanoner. En annan här af samma beskaffenhet skall bildas af garnisonen i Paris och gardesregementerna. I franska provinsbladet Guienne, som utkommer i Bordeaux, läses: ,Marskalk Mac YIahnon vill helst, att man skall invänta våren för att då genom Belgien och Holland inbryta i Tyskland och med eftertryck använda vår flotta i Östersjön. Under tiden öfvas våra trupper dag och natt i alla möjliga manövrer; deras utrustning är sådan, att de utan dröjsmål kunna öppna ett fälttåg. På grund af de utfärdade ordernas beskafteuhet råder bland våra högre officerare intet tvifvel derom, att vi befinna oss omedelbart före utbrottet af ett stort krig. I Algier organiseras en armökår af 14,000 turkos, som tros skola göra en god verkan i ett krig med tyskarne. De refflade kanonerna bidrogo till vår seger vid Solferino; kejsar Napoleon fäster stora förhoppningar vid sina nya kopparkanoner, af hvilka han väntar sig ett liknande resultat; de äro försedda med en sådan sigt-inrättning, att de kunna med säkerhet brukas på ett alstånd af 1,500 metres. — Af korrespondenserna från Paris till engelska, belgiska och österrikiska tidningar får man likaledes det intryck, att förtroendet till freden är i Frankrike mycket svagt. Times korrespondent i Paris citerar bland annat följande yttrande af Moniteur industriel, en tidning, som nästan uteslutande sysselsätter sig med Frankrikes handel och finanser: , I Berlin kan ingen vara okunnig derom att den franska patriotismen hålles i tygeln af regeringen, och att ett krig med Preussen öfverallt skulle blifva väl emottaget; allmånna meningen känner sig öfvertygad om att cn sammandrabbning är oundviklig, och denna åsigt vinneri styrka genom gresve Bismarcks språk. Kejsar Napoleon väntas den 12 dennes tilbaka från Biarritz till Paris, der man redan träflar förberedelser till de sestligheter, med hvilka det österrikiska kejserliga parets besök skall firas. På vägen till. Paris ämnar kejsar Frans Josef och hans gemål besöka Lothringens hufvudstad Nancy, der de gamla lothringske hertigarne. österrikiska kejsarfamiljens förfäder, ligga begrafua. STORBIUTTANILN. I London har man erhållit underrättelser från Abyssinien, som gå till den 14 Augusti. De engelska fångarne voro då ännu icke frigifna. Från Konstantinopel meddelas den 21 September, att der inträffat 3 engelska artilleriofficerare för att uppköpa mulisnor för abyssiniska expeditionens behof. En viss grelve de Bisson, en excentrisk äfventyrare, hvilken, sedan hans egen rese-expedition tiu Abyssinien för några år sedan totalt misslyckades, har afundsjukt vaktat på att ingen sagt eller skrifvitå AST RT NR EARL RSNNRK OR TRSRS k henne då. 2 1.