Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1867, sida 2

beskrifning öfver Osmundsberget, författad af bergsrådet Tilas, med en särdeles väll utförd profilkarta öfver berget. I denna beskrifning omnämnes, att en flitig malmletare, bokhällaren Larsson, ofta observerat Plogeldar eller Drakeldar stryka fram öfver sin vid bergets nedersta sluttning. belägna gård och slå ned i berget. Derigenom kom han på den tanken att börja sprängningar, hvarvid han fann svafvelkis och bergolja. Grufvan blef sedan öfvergifven, tills för omkring 4 år sedan enl här i Stockholm boende person lät pumpa grufvan ren och företog några sprängnin-. gar, hvarvid anträffades en mindre dvantitet olja, hvilken renad lemnade en utmärkt fotogen. Men som det ej är genom sprängningar på grufvevis, utan genoml planmessiga borrningar, petroleum kan erhållas, öfvergass äfven detta företag. Osmundsberget tillhör den siberiska och Deroniska formationen, hvilken sednare i Pennsylvanien lemnat så betydliga qvantiteter olja. Skiflerlagren i Ösmundsberget äro brutna, hvilket lär vara ett nästan säkert tecken — liksom gasutvecklingen eller Flogeldarne äfven är — att olja finnes i större mängd. Det kunde således ganska lätt inträffa, att Sverge hyser ij. sitt sköte ännu flera stora rikedomar. Fyndorten eges, genom laga kontrakt för everldelig tid med jordegarne, af en brukspatron Casparsson. Helt nyligen har ett olag bildat sig, som tillskjutit ett litet kapital — man säger 30,000 riksdaler — i ändamål att företaga förberedande undersökningar och borrningar. Man kan ej annat än önska detta Polag all framgång. — En annan bergoljeanledning i vårt land omtalas också, och berättelsen om den lyder sålunda: Något af åren mellan 1850—1860 inkom en jemtländning på ett apotek vid Drottninggatan här i staden, medförande ett krus med olja, den han hopsamlat någonstädes i jemtebygden. Bonden bad att man skulle rena den för att få se om den dugde till något, och renad befanns den vara fotögen. Jemten återkom hit följande året och hade då med sig en halfankare med olja; han hade fått den, sade han, i ett kärr, dit den flöt ned från ett berg. Apotekaren E., som sedan sålde apoteket, glömde alldeles bort hela affären, tills plötsligt underrättelserna kommo bit om de oljekällor man borrat i Nordamerika, men han kunde omöjligt få reda på stället, hvarifrån jemtlandsbondens olja förskref sig. Försedda med ljas och lykta begåt:o sig i somras icke mindre än fem personer, tillhörande mer eller mindre kgl. teaterns styrelse, för att i Paris söka ut några appetissanta teaterstycken, men alla dessa fem lysande personer voro ej i stånd att få fatt i mer än ett enda, ett stycke i en akt och på vers: La cravate blanche, som befanns antagligt, så berättas det, med anspråk på trovärdighet. Huruvida Tyskland kunnat lemna något antagligt bidrag, vet man ej, men Paris hade blott expositions-repertoire att bjuda på. Det blir således ingen annan utväg för den närmaste framtiden än att vända upp och ned på sjerdingen. Längst ned på bottnen i den finnes nog åtskilligt godt. — Den nya Upåra-comiquen ,, Marco Spadaär ganska nätt och spelås och sjunges väl på ett undantag när. Får nämnda undantag spada på ännu ett par gånger, så har hon hedmyllat aubers opera, derom är man öfvertygad. — ,Hertiginnan af Gerolstein hade kongl. teaterdirektionen tänkt upptaga, men blef förekommen af hr Zetterholm, och numera lär man öfvergifvit tanken på dess uppförande — med skäl fruktade man för jemförelser, och för öfrigt är libretton ej sådan som konglteater-direktionens smakstycken Riddar Bläskägg och Sköna Helena. Storhertiginnan af Gerolstein gifves på Djurgårdsteatern så utmärkt bra, att man förvånat sig öfver att hr Zetterholms sällskap kunnat producera något sådant; allt är lif, abandon — körerna gå bra, soli, duos och trios likaså och allt detta på en soinmarteater. Storhertiginnan drager också folk, men jag fruktar ändå att hon ej förmår sauvera hr Zetterholm för förlusterna i sommar. — Bland andra debutanter på kongl. scenen nämner man en ung sångerska, sröken Wilhelmina Söhrling, från Gotland, hvilken säges komma att debutera såsom Anna iFriskytten, till välkommen omvexling, med det ofvan nämnda undantaget, — Vid finska teatern säges den 8 k. svensk-engelske skådespelaren hr Alberg fått engagement för någon kortare tid. — ,, Tårta på tärta, borde någon ha sagt åt hr Wallman, innan han om iram med sin sednaste skapelse å sommarteatern å Mosebacke. Der spelade hr Lundgrens sällskap en tid, men icke en enda menniska lär ha bevistat dessa representationer, såvidt jag kunnat höra. Våra salonger, de offentliga, i hvilka man mycket lätt introducerar sig för 50 öre, rusta sig i ordning till hös kampanjen. Berns salong får sig i dagarne ett utländskt litet ballettsällskap till omvexling med Bacher Paolos lefvande bilder; Valhalla blir afgjordt caf chantant, der hr Minzers s. k. konsertsällskap skall utföra musik; Hammers salong har engagerat ,Selinders barn, sednaste upplagan, samt hr Berndt, hr Nordberg med fru m. fl. från Hesslers teatertrupp. En anekdot till slut, och en som är sann SKR Om. 1 —