Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1867, sida 2

böteborg d. 12 September. Det något öfverraskande utbytet af artighetsvisiter mellan Ryssland och Turkiet, som nyligen egt rum — då general Ignatieff nu hos sultanen återgäldat det besök, som Fuad Pascha aflagt hos czaren på Krim — har gifvit den engelska tidningen , Daily News anledning att anställa åtskilliga betraktelser rörande Turkiets och Rysslands sociala tillstånd. Denna jemförelse utfaller icke till det sednare landets förmån; tvertom skildrar , Daily News detsamma såsom nära nog hopplöst. Samtidigt härmed meddelar ,,Econo-: mists uppsatser, hvilka ådagalägga atts Rysslands statsfinanser befinna sig i det aldra bedröfligaste tillstånd, i det under en lång följd af år utgifterna öfverstigit inkomsterna med 2 å 3 millioner pund sterling årligen. Det kan på sätt och vis anses såsom ett ryskt svar på dessa skildringar, när Rysslands regering vid samma tid uppköper en mängd pansarfartyg från Amerika, der man säljer allt hvad man förmår sin gamla krigsmateriel, för att i dess ställe göra stora afbetalningar på sin statsskuld. . Vid ett ytligt betraktande af dessa förhållanden kunde man från svensk sida vara benägen att känna en viss tillfredsställelse öfver Rysslands finansiella trångmål, hvilket förlamar dess kraft att oroa andra. Det må ock vara sannt att för tillfället en viss trygghet kan ligga häri; men å andra sidan skulle ett välmående Ryssland bereda Sverge omitliga fördelar uti industriellt hänseende, då vi uti detta stora land kunde ega en naturlig afsättning för våra flesta fabrikstillverkningar. Men alla dessa fördelar både för Ryssland sjelf och dess grannländer gå nu förlorade derigenom att det stora rikets ofantliga kraft uttömmes på dels en gränslös hoflyx, dels militärväsendet, hvilket för intet annat land är mera obehöfligt än för Ryssland. Den engelska tidningens skildring afs Ryssland synes oss vara hållen alltför mycket i svart. Emellertid lärer den icke sakna intresse för svenska läsare. Den lyder sålunda: En stor förändring har inträdt i de traditionella förhållandena mellan Turkiet och Ryssland. För ej lång tid tillbaka var eröfringen af Konstantinopel ryske kejsarnes älsklingside, och denna id6 har lefvat i deras tankar och inverkat på deras politik alltsedan Catharina den andras och Potemkins dagar. Men hvarje tanke på att försöka utföra den är nu, om ej helt och hållet öfvergifven, åtminstone ställd på framtiden. Någon större olycka kunde knappt drabba verlden i vår tid, än grundläggandet af ett mäktigt ryskt-grekiskt kejsardöme vid Bosforen; det skulle hastigt hämma all liflig handelsförbindelse och tillintetgöra hvarje hopp om några framsteg såväl i moralisk, som politisk och socialistisk afsigt, från Smyrna ända till Taganrog. Den enda skilnaden emellan en rysk och en turkisk embetsman var förr i tiden den, att ryssen var en vild barbar och turken en veklig sådan. Men i våra dagar är den sednare den förre betydligt öfverlägsen. Han är rättvisare, lättare att öfvertyga och känsligare för allmänna opinionen. Europeerna i Turkiet, hvilka nästan helt och hållet bilda det handlande samhället derstädes, hafva sina egna lagar och dömas-af sina egna domare, af samma trosbekännelse och nation, som de Sjelfve. I Ryssland deremot finnas lika litet några erkända lagar, som allmän eller enskild ärlighet. Köpmännens falhet öfvergår all beskrifning. De olycklige, som ej hafva mäktiga rekommendationer, prejas under de oförskämdaste förevändningar af just de embetsmän, som äro tillsatta för att beskydda dem, och pinas så länge tills de tillfredsställa deras pockande fordringar. Hvem som helst, som kan köpa sig strafflöshet af dem, -— han må för öfrigt vara den störste bof — kan utan fruktan för några obehagliga följder begå de afskyvärdaste brott. ; En turkisk embetsman, äfven under de för sin grymhet mest beryktade tiderna, hade många vackra och ädla drag. flan var ordhållig, tapper och belefvad. En rysk embetsman eller prest deremot gör ej afseende vid någonting, som ej blifvit rekommenderadt i hans synnerliga åtanka medelst en efter omständigheterna afpassad penningebelöning. Han är falsk, lågsinnad och omensklig; han är döf för alla förnuftsskäl; han har ingen bildning, han tror ej på någonting. MHvadl: som i civiliserade länder förstås under namn af folkundervisning är i Ryssland en fallkamlioåf akäna sal each dat a-eL,