Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1867, sida 2

var hans pligt att intaga en afvaktande ställning, och nu tacka vi honom härför; det måtte hafva varit påkostande för honom, men vi förstå nu hvilka lysande resultater denna afvaktan åstadkommit. Betraktom vår flotta! Det behöfs blott en enda raketsignal, och man skall elda under ångpannorna, låta flottan inlöpa i Östersjön och jemna fiendens hamnar med jorden. Betraktom vår armö! Den är nu till största delen försedd med de nya gevär, som hafva en så fruktansvärd verkan; kadrerna äro fulltaliga och krigshären är i hvarje hänseende utrustad till ett fälttåg. Så snart krigstrumpeten ljuder, skola alla våra soldater, sjungande marseillaisen, störta mot Rhen. Kort sagdt: nu äro vi färdiga, men förliden vår voro vi det icke. Måhända är det ögonblick icke långt borta, då det första kanonskottet ger signal till striden. Pragertraktaten har icke kommit till utförande, och den slesvigska frågan har blifvit uttänjd i oändlighet. Från Tyskland komma braskande och odrägliga hotelser öfver till oss. Huru länge skall Frankrike ännu hålla sig tillbaka? Dessa tyskar måtte hafva blifvit rent galna och krutröken från Sadowa måtte helt och hållet hafva förvillat dem, då de våga att så bete sig mot oss. De veta således icke att vi här i Frankrike hade ett nationalhat, som var 500 år gammalt, nemligen hatet till England, men att Preussen nu för alltid intagit Englands plats. De veta således icke att Crcy, Arincourt, Poitiers, Abukir, Trafalgar och St. Helena visserligen ännu väcka sorgliga minnen, som komma våra barn att gråta, men att allt detta trädt i skuggan för Waterloo och Dlichers intåg i Paris. Ännu lefver hos oss i friskt minne alla de skändligheter, som preussarne begingo i vårt land. Öfrverallt i Champagne visa de gamla männen ännu sina söner den väg, på hvilken preussarne kommo, och detta oaktadt aktar Bismarck icke för rof att ytterligare råga måttet . .... Vi hafva nu gifvit efter i två å r att bevara freden i Europa, ty vi önska fred och ro. Men preussarne skola taga sig i akt; kejsarens tal i Lille visar, att det sista steget tillbaka oåterkalleligt är gjordt. Vi vilja derföre på det enträgnaste tillråda tyskarne att dricka sitt öl och äta sin surkål i all tysthet. De göra ett förskräckligt alarm af sina segrar öfver Österrike och äro uppblåsta af inbilskhet; men de borde dock icke låta förblinda sig till den grad, att de — likasom en rasande tjur — störta sig mot det svärd, som är lyftadt mot dem. De känslor, som uttala sig i ofvanstående citater, båda icke godt för Europas fred och stämma icke rätt väl öfverens med de under sista tiden ideligen upprepade fredsförsäkringarne. SPANIEN. De underrättelser, som komma från revolutionspartiet, gå ut på, att den misslyckade uppresningen i Catalonien endast varit en diversion för att gifva insurgenterna tid att samla sin hufvudstyrka i centern af riket under general Lorne. Det heter äfven att general Prim, hvilken betecknas som hufvudledare, med det första skall visa sig i närheten af Madrid. I sjelfva hufvudstaden har ministerrådet förklarat sig permanent och — etter hvad som påstås -— förskansat sig i en kasern. I armen lärer agiteras skarpt, och många officerare hafva blifvit afsatte eller arresterade. Till ,, Köln. Zeit. berättas, bland annat, att fästningarna Ciudad Rodrigo (Castilien) och Salamanca skulle hafva förklarat sig för insurrektionen. I en korrespondens till en fransk tidning heter det: , General Contreras rycker allt längre fram med hela sin kår. Efter en temligen liflig strid har det lyckats insurgenterna att taga IIuesca. Kommendanten i staden, general Alconces — en nära anförvandt till Narraes — och en af hans öfverstar hafva blifvit dödade. Ater hafva tre bataljoner at de kungliga trupperna öfvergått till insurgenterna. Vid Saragossa förestå vigtiga händelser. Contreras truppo äro vil disciplinerade; inga plundringar förekomma, utan allt betalas ordentligt. Äfven privata bref från Spanien motsäga de officiella underrättelserna. Insurrektionens chefer — med Prim i spetsen — sägas vara beslutna att drifva saken till det yttersta, t. o. m. med fara för sina lif. Telegraftrådarna mellan Monistrol och Gerona hafva blifvit afskurna af tre nya insurgentband, hvardera på 100 man. Dessa band marschera mot Tarragona, hvilken stad de sannolikt redan intagit. Indep. Belge innehåller en korrespondens från Madrid at d. 25 Aug., der det äges, att man i hufvudstaden icke det ringaste tror på regeringens depescher; 2 le SÄ re sag egt AN EST Pågen oa EEE