Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1867, sida 2

sakkunnige och för ärendet varmt intresserade trädgårdsmästaren hr O. Hittig på Agnesberg. Det vore önskligt att man på flera orter följde detta goda föredöme. — Nytt fartyg. I går e. m. gick af stapeln från hr A. Bourns hamn i Masthugget en derstädes nybyggd skonert, som erhöll namnet , Robert. Fartyget eges af grosshandl. IH. J. Hiibner och mäter omkring 50 sv. läster samt är bygdt efter ritning af hr Lindahl. — Export. Med ångf. Victoria, som i morgon tidigt afgår härifrån till London, försändas 3,000 qv. hafre, 300 lådor tändstickor, jern, papper, mejeriprodukter m. m., samt 30 slagtoxar. . — Cessionsoch urarfvaansökningar, ingifna till Göteborgs rådhusrätt under innevarande månad: Af bleckslagaremästaren P. B. Fryckholm, ingen tillgång, skuld rdr 1,001. — Af snickarearbetaren Jakob Johansson, tillgång rdr 277: 50, skuld rdr 1,382: 27. — Äf värdshusidkaren August Fredrik Vollbrecht, tillgång rdr 22,523: 63, skuld rdr 16,766: 57. — Af mäklarebokhållaren Adolf Lindström, tillgång rdr 69, skuld rdr 993. — Af smedmästaren Anders Skånherg, tillgång rdr 1,955: 66, skuld rdr 10,974: 77. — Af sockerbagaremästaren Johan August Folkersson, tillgång rdr 151:98, skuld rdr 881: 81. — Äf väfskedsmakaren Anders Anderssons enka, Britta Maria Andersson, tillgång rdr 4,214: 99, skuld rdr 9,929: 76. — Af handelsbokhållaren Ernst Gottfried Clementssons sterbhusdelegare om urarfvaförmån, tillgång rdr 509, skuld rdr 1,919: 85. — Af snickaregesällen Fredrik Petterssons dito om samma förmån, tillgång rdr 114: 50, skuld rdr 214: 64. — Småbarnsskolans (Barnleksalens) väsen och betydelse, Såsom ett tillägg till hvad vi förut i detta ämne yttrat, återgifva vi ur den omnämnda boken: ,Barndomens Paradis af Lina Morgenstern, följande svar på frågan: , Hvad är småbarnsskolan för familjen? Svaret lyder sålunda: Småbarnsskolan är det säkraste medlet, den rättaste vägen till höjning och förädling af äkta familjelif i alla stånd och vilkor. Fr. Fröbel. ,Bland alla de fördomar, som upprest sig mot småbarnsskolan, märka vi först den, att barnet derigenom drages ur familjekretsen. Vår första uppgift blir således att framställa småbarnsskolans förhållande till familjen och visa hvad Fröbel åsyftade med en sådan anstalt. öräldrahemmet, som består af flera olika elementer ochi hvars förhållanden barnet måste foga sig, kan omöjligt skänka det en odelad uppmärksamhet och aflägsna ifrån det hvarje skadligt inflytande. Ehuru gerna modren än må egna sig åt sina barn, har hon äfven andra pligter att uppfylla, pligter mot sin make, mot hushållet, mot sällskapslifvet, i bättre mening taget; hon kan ej alla dagens stunder sysselsätta sig med barnet, utan måste allt emellanåt lemna det i andras vård och sällskap, merendels i obildadt tjenstfolks, men i bästa fallet åt en lärarinnas uppsigt, hvilken dock äfven leder barnet ensidigt och ej enligt dess behof, emedan dervid saknas det nödvändiga sällskapet med jemnåriga. För att i hvarje familj möjliggöra barnens sysselsättning i enlighet me dess väsentliga fordringar, äfven i de stunder, då det måste öfverlemnas åt sig sjelft eller en opassande omgifning, skapade Fredrik Fröbel småskolorna. Dessa anstalter äro ingenting annat än familjeföreningar, hvarigenom barn från tre till sex års ålder ställas under uppsigt af en dertill bildad lärarinna, som i sunda rum sysselsätter dem på ett för deras ålder och förmögenheter lämpligt sätt, stärker deras kropp genom rörelselekar, riktar deras håg åt det goda, gifver deras vaknande själ en nödvändig näring, bildar deras sinne genom att införa dem i naturoch menniskoverlden, samt sporrar dem till sjeliverksamhet och förmåga att roa sig sjelfva. Småbarnsskolan liksom fullständigar familjelifvet genom sina gemensamma lekar och sysselsättningar, samt förbereder barnen, under ett harmoniskt utvecklande af deras anlag, för den högre skolan och för lifvet. Men hon måste i sin sträfvan understödjas och befordras af uppfostran i hemmet och gör för ingen del densamma öfverflödig. Småbarnsskolan upptager barnet blott 3 eller 4 timmar om dagen såsom en idealisk verld, hvarest det ser, hör och gör endast sådant, som passar för dess ålder och befordrar dess andliga och kroppsliga trefnad. I småbarnsskolan näres dess verksamhetsdrift, väckes och tillfredsställes dess forskningsbegär; det ställes här, gemensamt med andra barn, under en ordningens lag och under vård af en bildad ledarinna, och blir på detta sätt tidigt hänvisadt till lydnad och till sin framtida bestämmelse, får känna sig vara och lära att uppföra sig såsom en del af ett ordnadt helt, en medlem af det menskliga samfundet. Umgänget med barn är likaså nödvändigt för barnet, som för oss gemenskapen med äldre menniskor. Ett barn, som uppfostras ensamt, blir alltid ensidigt och merendels sjelfviskt. Syskon sersätta ej heller alltid sällskap med jemnåriga barn. En af de största fördelarne af småbarnsskolan är, att den bildar en motvigt mot barnnaturens tvenne största fel: egensinnighet och förstörelsebegär. Att utrota egensinnet hos barnen lär ett af den moderliga uppfostrans svåraste arbeten. I småbarnsskolan har barnet intet tillfälle och ingen frestelse till egensinnighet, ty det måste foga sig efter den gemensamma viljan och lesken, om det vill vara med; skulle det störande sinverka på det hela, så blefve det till strafk derför uteslutet från de andras nöje. Förstörelselusten, hvaruti barnets verksamhetssdrift så ofta röjer sig i hemmet, blir äfven bannIIyst i skolan, ty här söker man på allt sätt föra — — — — pm A————— fr n— —— — — TD — AD)— — —— o