Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1867, sida 2

UTRIKES. ENGLAND. om de i abyssinsk fångenskap varande europcterna lemnar ett bref från konsul Cameron i Magdala at den 18 Juni högst nedslående meddelanden, oaktadt konung Theodor genom de upproriska blifvit skiljd från fångarne. ) Konungen — skrifver Cameron — far fram i Debra Tabor rentaf som en djefvul och uppbränner qvinnor och barn lefvande. För icke längesedan lät han nedhugga 600 af sina trognaste soldater, emedan deras anförvandter anslutit sig till upproret, och till följe deraf ha desertionerna ur hans armå uppgått till flera tusen. Stor förbittring råder hos landtbefolkningen, som bebor trakten mellan Magdala och Debra Tabor, emedan de mördade soldaternas familjer tillhöra denna trakt; denna befolkning hämnas sålunda, att hufvudena afskäras på alla, som vilja återställa förbindelsen med Debra Tabor. Som regntiden redan börjat, så låter det icke beräkna sig huru det till slutet skall komma att gestalta sig. Skulle vägen till kusten blifva spärrad, så riskera vi att dö af hunger. Från konungen hotas vi af stora faror; han sträfvar efter att få utgjuta , hvita mäns blod. Alla de europeiska arbetarne — på tre när — hafva blifvit kastade i fängelse, men han synes icke ännu rätt hafva gjort sig reda för, om han skall våga döda dem eller ej!. SPANIEN. Om vidden och betydelsen af den resning, som utbrustit i Katalonien och Arragonien, sväfvar man ännu i ovisshet. Regeringsdepescher från Madrid skildra resningen såsom intet betydande och redan qväfd. Endast några beväpnade band hade visat sig här och der, och dessa hade redan blifvit sprängda. , Allt låter hoppas, säger en af dessa depescher,, att detta larm snart skall blifva betraktadt från den löjliga sidan. Men att regeringen sjelf icke ser saken ur samma synpunkt som den rekommenderar åt andra bevisas deraf, att massor af liberalt sinnade innevånare utvisas ur Madrid, att belägringstillståndet der och annorstädes blifvit proklameradt och att flera personer af stort anseende blifvit häktade. I spetsen för resningen säges general Cortinas stå. Dess egentlige upphofsman lär dock vara general Prim, och ryktesvis berättas, att denne redan befinner sig i Katalonien. Resningens framgång torde ytterst bero på armens hållning. De missnöjde hoppas, att en betydlig del af denna skall ansluta sig till revolutionen. Dock hvilar detta hopp på osäker grund, ty regeringen har användt de våldsammaste medel för att grundligt utrota de liberala tänkesätten inom hären. Inom alla grader har denna rensningsprocess sedan längre tid isrigt fortgått; generaler, officerare och underofficerare hafva blifvit i massa afsatte, deporterade eller fysiljerade; krypare och lycksökare hafva härigenom erhållit ett hastigt avancement, som binder dem vid regeringens sak, och sinnesstämningen inom armeen lärer nu beherrskas af dem. De proklamationer, som Prim utfärdat och som på hemliga vägar vunnit stor spridning i landet, hafva följande lydelse: Proklamation till spanska folket. Spanjorer! Timmen har ändtligen slagit, då striden skall börja och de, som förtrycka er, kastas till jorden. Fäderneslandets värdighet, frihetens triumf fordrar det. Endast vår önskan att betrygga framgången har kunnat bestämma oss att icke förr än nu leverera bataljen. Förderfvet i de högre kretsarne, från det officiella tillbedjandet till den officiösa despotismen, har gjort en grundlig förändring i vårt fåderneslands öden oundgängligt nödvändig. Det finnes intet farligare och skadligare än det oförberedda upproret. Men det gifves intet större och rättvisare än revolutionerna, när de förorsakas af folkets elände och armens lidanden, när förtrycket hunnit tyranniets yttersta gräns och oordningen blifvit upphöjd till system. Åkerbruket lider, handeln ligger nere, industrien är tillintetgjord, pressen och talarestolen dömda till tystnad. Allt hvad Spanien eger af intelligens och verksamhetslust känner, att han måste rodna af blygsel, när han betraktar fäderneslandet. Det gifves ingen tortyr, som man icke anlitar, ingen lag, som icke trampas under fötterna, ingen domstol, som man icke skrämmer, för att undertrycka den förbittrade allmänna opinionens rop och lugnt i skuggan af ord, som icke motsvara fakta, plundra de få hjelpmedel, öfver hvilka landet ännu kan förfoga. De herrskandes våldsåtgärder och hotelser bilda en förfärlig kontrast med de deporterades tårar och dånet af fysiljeringarne. Revolutionen är den enda hjelpen mot våra lidanden. Hon skall medelst allmän rösträtt sammankalla konstituerande Cortes. Friheten, rättens dotter; rätten, rättvisans inkarnation; rättvisan såsom följande ur lagens samvetsgranna tillämpning — detta är den princip, på hvilken tingens nya ordning efter det beståendes upplösning måste grundas. Den förhatliga skatten på konsumtionsföremål måste afskaffas, konskriptionen undertryckas, utan att likväl skada den aktningsvärda delens af armåens omedelbara intressen, skatterna måste förminskas till den siffra, som man kan begära af folket, utan att angripa de