slut begaf man sig ut i trädgården, der bålarn Foro fråmsatta: vädret var vackert och lugnt. För åta skålen foreslogs af rådman Jungbeck för Ur salasången och dess anförare, d:r Arpi, hvilke sednare besvarade densamma med en skål fö Malmö. Sedan uppträdde d:r Myrberg och yt! rade sig om resans betydelse, saint uttryckte sån garnes glädje öfver det hjertliga mottagande d öfverallt rönt och hvarpå de nu fått ett nytt pro härstädes, samt föreslog en tacksamhetsskål fö Malmö, — Hittills hade man i alla tal endast få stat sig vid sången och sångarfärden, ett rikt ämn som lifvade allas sinnen, men nu uppträdde er äldre dansk man, hr Poulsen, och började på de så ofta till trötthet repeterade frågan om den dan ska striden med Tyskland, och prydnaderna i före draget utgjordes at uttrycken ,tyverier, röverier Bismarkerier och Wilhelmerier; uttryck; hvill för bättre minnes skull repeterades, utan att kun nå tillvinna sig något bifall. Derefter fick kapter Frykholm ordet och återkallande för hågkomster några äldre skandinaviskt-politiska minnen, der den föregående talaren varit med, föreslog han er skål för denne. Kort efter ropades allmänt på Erik Bögh och då han uppträdde, förde han med god takt uppmärksamheten tillbaka på dagens betydelse, talade med värme om sången, dess värde och makt, och uttalade till slut en varm lyckönskan för sångarne och dess färd. Den skål som dernäst följde var af landssekreteraren Krok för de närvarande gästerna från Lund, hvilken skål besvarades af professor Ask på ett sätt som väckte mycket bifall, och dervid talaren bland annat fäste uppmärksamheten på, att sångarne från Upsala vero på denna färd icke endast representanter för det universitet de tillhörde, utan för hela landet och för den svenska sången, samt slöt med örhand helsa dem hjertligt välkomna till de på återvägen komma att besöka det skånska universitetet. Aftonen förflöt särdeles behagligt till kl. 12, då större delen begaf sig hem. Bland resande som bevistade Upsalasångarnes konsert var äfven fru Michabli, och på aftonen höllo sångarne serenad utanför hennes bostad. 1fter sångens slut tackade hon för den vänliga uppmörksamhet, som blifvit henne visad. I Onsdags kl. half 11 reste sångarne med ångfartyget Ilalland till Lubeck. Vidatresan var hela kajen uppfylld af en talrik samling af stadens innevånare, deribland en stor mängd damer. Alla fartygen i hamnen slaggade. Sångarne samlades på akterdäck och up mde Lindblads vackra sång: tt machinen i gång hr kapten4; sedan lade fartyget från land, och under salut af dess kanoner och sång o h hurrarop drogo våra unga ndsmän ad öfver hafvet, följda af månget hiertas varma tyckö ikningar. — Linköping. Föreläsning, Apotekaren Kinnmanns första föreläsning om svamparne i Måndags afton, uti Ljungstedtska triskolans stora sal, var, säger Östg. korresp., icke så talrikt besökt, som den förtjenat; men bland åskådarne sågos några fruntimmer, och vi förmoda att vid nästa föreläsning flera skola infinna sig. Vid föreläsningen redogjorde hr Kinnman först och främst för svampars, nemligen de större utbildades, beståndsdelar, vilka äro svampväxten, foten, hatten och svamplagret. Sedan sades en champignon i sitt friska och nyss utbildade tillstånd, hvarefter öfvergicks till dess sörmultning; vidare visades, huru en svamp skall rensas m. m. En i smör inlagd champignon förevisades och afsmakades. Derefter öfvergick hr K. till sättet för svampars förvaring och redogjorde för desammas torkning, rökning, saltning m. m., hvarvid förevisades en burk med insaltade svampar af följande sorter: ätlig rörsopp, sträf rörsopp, vårtig röksvamp, päronformig röksvamp, ängsvaxskifling och tufvig ticka. Likaledes förevisades giftiga svampar, såsom skarp pepparling, stinkande kremla, ofläckad flugsvamp, giftig bröckling. Den inlagda champignonen tycktes smaka alla utmärkt väl. De närvarande fruntimren tycktes isynnerhet vara belåtna med sin afton. Hr Kinnman lofvade att vid nästa föreläsning låta åhörarne få smaka på flera sorter tillagade olika svampar, äfvensom att svampars beredning då skulle visas. — skellefteå. Atqärder för nödens afhjelpande. Från Skellefteå skress d. 14 Augusti: Sistlidne Söndags kommunalstämma, som hölls under landshöfd:n E. V. Almqvists ordförandeskap, var talrikt besökt och voro öfv gningarne särdeles lifliga och sakrika samt sortgingo oafbrutet i fyra timmars tid under spänd uppmärksamhet af den talrikt sörsamlede allmogen. Resultaterna af öiverläggningarne voro i korthet följande: Då tillståndet inom församlingen för närvarande är till den grad bekymrande, att det undsätiningslån af 10,000 rdr, som redan erhållits, icke kan anses tillräckligt att fylla de mest trängande behofverna ibland ortens fattigare befolkning, anså nödvändigt. att kommunen skyndsamt vidtoge ytterligare åtgärder iör lifsförnödenheters inköpande. Med afseende å sättet för medels anskaffande hä till voro meningarne något delade; men efter öfverläggning i ämnet stannade församlingen vid den åsigt, att rätta tidpunkten nu, om någonsin, vore inne för den så kallade ,,Nödhjelpskassans tillgripande, och borde fördenskull en viss andel af de lån, som enskilda personer erhållit ur denna kasse uppsägas till inbetalning till så stort belopp och i enlighet med de närmare bestämmelser, s i denne punkt komma att fattas vid blifvand skild kommunalstämma för fattande af definitiva beslut uti nu ifrågavarande ämnen, som denna gång blott komma under öfverläggning. For den närmaste framtiden, eller nästkommande vinter ansågs nödigt innan sjöfarten stänges på hösten inköpa så mycket spanmål, som för behofvernas fyllande till nästkommande sommar vore tillräck antingen detta uppköp måste ske mot kontani. hvilket dock vore svårare af brist på medel, eller kunde åstadkommas genom kontrakts uppgörande med någon spanmålsleverantör, som till ett bestämdt pris ville hålla kommunen tillhanda erforderlig spanmål. I afseende å understöds meddelande åt deraf i beho? varande personer borde såsom oeftergisligt vilkor fasthållas. att alla arbetsföra understödstagande skulle hållas till lämpligt arbete för kommunens räkning. hvilket arbete kommunen måste på ett eller annat sätt bereda dem. Till sist framställde landshöfdingen samt sökte att synnerligen lägga de församlade på hjertat nödvändigheten och nyttan af att tillgodogöra sig, särdeles under denna bekymmersamma tid, de många näringsämnen, som inom växtriket vore att tillgå och hvilka, om de omsorgsfullt tillvaratoges och ändamålsenligt användes, skulle kunna rikligen bidraga till bergning och lifsuppehälle ad. Misshandel. I Hallandsposten a förut omtalat, att drängen Anders Svensson, i tjenst hos förre nämndemannen Lars Arvidsson i Pixsjö, den 24 sistl. Maj funnits liggande död på stället uti en lada, till följe af, såsom det då förmodades, en honom dagen förut öfvergången svårare misshandling. IIusbonden, den hedervärde nämndemannen. lärer tidt och ofta, och : sednast omnämnde dag hafva slagit och plå j detta sitt offer, för att på så sätt afkyla sitt berserkaraseri. Provincialiakaren, d:r Ehrengranat. som nu obducerat den döda kropppen, har vid obduktionsprotokollet fogat en attest, af hvilken . inhemtas: ö att Anders Svenssons död varit närmast orsakad af sjukdom i andedrägtsorganerna och att den s! dödliga utgången måste i betydlig mån påskyndats 1 derigenom, att Anders Svensson tillbringat den st Å 1 t Lund, sista natten i ett kallt uthus; att Anders Svensson i lifstiden varit utsatt för yttre våld af ganska ingripande beskaffenhet, hvarom blodsutgjutningarne under huden å nedre extremiteterna äfvensom såren i hutvudet bära vittne.Huru dessa märken efter våldsam medfart upp-i kommit kan ej med säkerhet afgöras. Mest troligt i är, att såren i hufvudet uppkommit genom stöt 3 mot något hårdt föremål, då Anders Svensson fal-s lit omkull, hvaremot blodsutgjutningen säkerligen f icke kan förklaras annorlunda än genom våld afse