Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1867, sida 2

Article Image
som skulle det först bryta löst mot provinsen Viterbo. Hvar och en kan lätt tänka sig med hvilken spänning man här motser underrättelserna från romerska gränsen. FRANKRIKL. Kejsarinnan inträffade den 27 Juli i cherbourg, för att öfver Havre begifva sig till Paris. 3ekymren för franske ambassadören i Mexiko, Dano, öka sig i de officiella kretsarne, och det yttras der ,halfhögt, att man icke längre kan betvifla, det han är fånge. .Sieclet offentliggör ett bref från St. Bellre, i hvilket det märkvärdiga faktum konstateras, att bland de böcker i folkbibliotheken, som af petitionärerna i St. Etienne betecknats såsom farliga för religionen och sederna, uppgifves äfven uIlistoire de la libert religieuse en France af Dargand. Emellertid belönades just detta verk år 1861 med sranska akademiens högsta pris, och har dessutom af denna akademis ständige sekreterare, Villemain, i offentlig session blifvit lofordadt. Berezowski fördes den 29 Juli till Tou2— —— — mr mo — rom m lon, för att derifrån — såsom man förmodat — transporteras till Nya Kaledomien. TURKIET. Från Konstantinopel skrifves den 19 Juli: ,Photiades, Portens ambassadör i Athen, ankom hit i slutet af förra veckan och berättar, att den dag, då han lemnade Pireus, hade de begge ängarne Kandia och Olga, hvilka hafva den största hastighet och som till Pireus ankommit från den kandiotiska komitten i London, afgått till ön Kandia med 750 frivilliga, lifsmedel och ammunition. Under sina samtal med Ali Pascha har Photiades föstat uppmärkamheten på otillräckligheten af de trupper, som betäcka gränserna vid Epirus och Thessalien, samt på nödvändigheten att! komplettera försvaret derstädes. Dagens post. FRANKRIKE. I det tal, som baron Dupin hållit mot) Preussen i den franska senatens sista möte under den nu afslutade sessionen under förhandlingarne om den extraordinarie militärbudgeten, utvecklade han, genom en längre historisk återblick, huru Preussen genom en företrädesvis militärisk organisation samt en hänsynslös och äregirig politik under loppet af de sista 150 åren hade höjt sig från ett obetydligt rike på I million innebyggare till det mäktiga rike, som nu står i begrepp att uppsluka hela Tyskland. Vi hafva nu — yttrade talaren, med afseende på den luxemburgska frågan — kommit derhän, att då en stat, som är vidt berömd för sina segrar, genom vänskaplig öfverenskommelse ville förvärfva sig ett land, som knappt är hälften så stort som ett franskt departement, har Preussen rest sig, likasom vore ett sådant förvärf detsamma som att stjäla nästans gods. Talaren fruktade, att Preussen, likasom Rom i den gamla tiden, eftersträfvar ett mer eller mindre vidsträckt verldsherravälde. ,, Måhända stå vi nu — sade Dupin — vid ett af dessa afgörande ögonblick, då de stora staterna kunna afvärja farorna för framtiden och göra civilisationen ofantliga tjenster, om de kunde blifva eniga om att kategoriskt fordra af det nya tyska kejsardömet, att det skall inskränka sina rustningar inom rimliga gränsor. Först sedan detta skett, skulle de andra staterna kunna undvika förökandet af sina armeer; först då kunna åter handel och industri gå sin jemna gång. Skall Europa deremot i sina armbCers leder inskrifva 7 å 9 millioner af dess kraftigaste män; hvilken tillökning skall icke detta vålla i befolkningarnes skattebördor? Hvilken rubbning i familjeförhållandena och hvilken fattigdom; hvilken förminskning af äktenskapens antal och hvilket häumande i folkmängdens tillväxt skall detta icke förorsaka! För att endast fästa afseende svid penningeutgifterna, så är det åtminstone 4 å 5 milliarder, som hvarje år Iskola gå förlorade endast genom den omsständigheten, att en enda makt företager söfverdrisna rustningar och derigenom — i det den tvingar de andra makterna att I göra detsamma — hindrar det fria arbetets utveckling äfven hos de sistnämnde. Och allt detta tillintetgörande af värdena si hela Europa skall icke komma någon — sicke ens Preussen — till godo. Om någon skulle kunna förmå Preussen att affl väpna, torde det vara fransmännens kej-Isare. Skulle bemödandena i denna rikt

2 augusti 1867, sida 2

Thumbnail