Lissa vikit ur striden. Likaså har kapten dAnico, som var chef för amiral Persanos stab, blifvit afsatt, och flera andra officerare skola förlora sina poster eller ställas inför rätta. Kommissionen — så försäkras det — har kommit till den åsigt, att af alla de högre befälhafvare, som deltogo i slaget vid Lissa, var Persano den minst skyldige. Jäsningen i Kyrkostaten fortfar. Så skrifver t. ex. Italia af den 23 Juli: Underrättelser från Rom skildra den dervarande sinnesstämningen som mycket oroande. Man har redan fruktat ett utbrott, och många monsignore hafva redan packat sina koffertar. På gränsorna vid Spoluto, Perugia och Orrieto äro de italienska trupperna i stark rörelse. De rykten, som i Rom äro i omlopp, uppställa de djerfvaste hypotheser. Emellertid är det visst, att insurgentbanden dagligen förökas och att de päfliga trupperna rymma fältet för dem, för att i Rom koncentrera ig. Enligt berättelser, som vi måste hålla för tillförlitliga, har krigsministern gifvit order åt en ansenlig truppstyrka att rycka mot romerska gränsen; det är iätven tal om bildandet af en observationskär under befäl af en general, som under sista kriget särdeles utmärkt sig. Till tidningen Roma skrifves från Rom: Vi hafva erhållit underrättelse om, att en mängd unga personer sammanhopat sig på åtskilliga ställen af romerska gränsen, och allt detta synes isynnerhet afse en coup de main mot Viterbo och en landstigning på kusten-. I en korrespondens från Florens af den 26 Juli heter det: Enligt berättelser från Rom växa bekymren alltmer och mer i de klerikala kretsarne. De påfliga trupperna koncentreras nu i sjelfva Rom. Garibaldi lärer emellertid icke ännu med insurrektionskomitöerna hafva öfverenskommit om tiden och sättet för insurrektionens utbrott. Likväl vill det synas som skulle det först bryta löst mot provinsen Viterbo. Hvar och en kan lätt tänka sig med hvilken spänning man här motser underrättelserna från romerska