Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1867, sida 2

250 till antalet — som hade tagit sin tilllykt till gömställena vid Pachtanos, hafva sträckt vapen och utlemnat dem och sin ammunition. Mera än 6,000 gevär hafva tagits från dem. En under Michtos anförande till Kandia ankommen grekisk frikär af 400 man har blifvit fullständigt sprängd af ali Berri Pascha, hvarvid bland annat 1,200 gevär blefvo tagna. AMERIKA. Den officiella österrikiska , Wieneiabendpost offentliggör ett nytt intressant aktstycke angående den mexikanska katastrofen, nemligen en berättelse från den österrikiske ambassadören i Mexiko, baron Lago, till hofvet i Wien, daterad den 31 Maj och afsänd kort efter det man erhållit visshet om kejsarens tillfångatagande. Af denna berättelse synes, att utom den förut omtalade pater Fischer, Maximilians biktfader, isynnerhet den preussiske ambassadören i Mexiko, baron Magnus, haft stort inflytande på Maximilian, samt att det varit dessa tvenne män, som öfvertalte den olycklige kejsaren att icke medfölja de franska trupperna till Europa. Det heter i Lagos depesch ordagrannt: ,,Den preussiske minister-residenten, till hvilken äfven det första telegrammet från kejsaren i Queretaro var riktadt (om att skynda honom till hjelp och bereda allt till ett försvar för krigsrätten), hade — på grund af sitt utomordentligt intima förhållande till pater Fischer — ofta blifvit rådfrågad af kejsaren i högst vigtiga statsangelägenheter. Det var isynnerhet Magnus, som i förbindelse med general Marquez, pater Fischer, ministern Lacunza och flera andra förmådde kejsaren att icke lemna Mexiko på samma gång som fransmännen. Baron Magnus var dessutom den ende bland alla sina kolleger, som förordade kejsarens expedition till Queretaro. Den österrikiske ambassadören yttrar sedan, att det under andra omständigheter skulle varit kränkande för honom att blifva förbigången, men att han nu hade beslutat lemna hufvudstaden för att med snaraste hinna Queretaro, för att der göra allt hvad i hans makt stod för den fångne kejsaren. Som bekant är, kunde hvarken han eller Magnus uträtta någonting der. Tidningen ,, Brownsville Ranchero meddelar några detaljer om förhandlingarne vid den krigsrätt, som dömde Maximilian och tvenne af hans generaler. Fångarne blefvo underkastade särskilda förhör; alla tre förnekade krigsrättens kompetens. Maximilian var sängliggande. Vid hans process, som var den sista i ordningen, fördes hans försvar af sennor Eulalio Ortega, som uppbjöd allt för att bevisa, det Maximilian hvarken varit usurpator eller någonsin visat sig grym. Ediktet af den 3 Oktober 1865 (som befallde, att hvarje juarist, som togs med vapen i hand, skulle skjutas) hade — så yttrade han — utkommit på en tid, då man fått Maximilian att tro, det Juares lemnat det mexikanska området, och en af artiklarne i dekretet hade tillkommit genom marskalk Baegine. Dekretet afsäg icke heller något annat än att injaga förskräokelse, och i alla sall hade benådningsakten blifvit utöfvad af Maximilian i stor utsträckning. Krigsrätten började sitt första möte den 13 Juli klockan 8 på morgonen och höll om aftonen ett hemligt möte, hvarefter domen fälldes samma natt. Från Newyork skrifves den 10 dennes: vÅngfart get Raleigh inträffade den 7 dennes från Neworleans till Havana och medförde 10 österrikiska officerare; som från Vera-Cruz varit sända till Mobile och derifrån hade begifvit sig till Cuba, för att stanna der, intilldess tilllälle för dem yppade sig att träda i någon mexikansk generals tjenst, som ville upptaga striden mot Juarez. De förklarade, att de skulle blifva i Amerika för att hämnas Maximilians död, samt att de med säkerhet visste, ätt inom kört ett starkt parti skulle resa sig mot Juarez under ledning af en mäktig chef. Det påstås äfven, att general Marquez (det har förut uppgifvits, att denne general blifvit skjuten), som genom en lönngång : från ett kloster, natten före hufvudstadens intagande, kom ur staden, medtagande en mängd guld och dyrbarheter, begifvit sig till vestern för att samla nya trupper. I Förenta Staterna håller: mån naturligtvis ett vaksamt öga på tilldragelserna i Mexiko; 12 några tidningar hafva 4 A m medan