Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1867, sida 1

rtdelaktigt på föräldrarnas intresse för skolan. Med upprättandet af bestämda klasser inom folkskolan är äfven nära förbunden möjligheten att utsträcka undervisningen till fiera läroämnen än dem, som tillhöra det i folkskolestadgan bestämda 5. k. minimum, Sådant låter sig göra i den mån genom skolans organisation läraren får tillfälle att använda en större del af sin tid på de mera försigkomna lärjungarnas undervisning. Bland dessa amnen är geografien det, som allmännast läses. I en stor del af distrikten upplyses det, att geograsien läses i de slesta eller i tan alla skolor; i andra, att antalet af lärjungar, som få del af denna undervisning, ansenligt ökats. Undervisningsmedlen äro ock, genom anskaffandet af glober och kartor, betydligt förbättrade. I de flyttande skolorna äro svårigheterna i afseende på dessa undervisningsmedel naturligtvis större. Sverges och Norges deogroti, tillika med grunddragen af dea fysiska jordbeskrifningen, är hvad som inom detta läroåmne allmännast meddelas. Understundom omfattar undervisningen äfven öfriga europeiska länder och den förfullständigas någon gång derigenom att lärjungarna sjelfva rita kartor. En lättad tillgång på tjenliga sockne-och länskartor skulle otvikvelaktigt verksamt befrämja denna undervisning. Antalet af de folkskolors lärjungar, som erhålla undervisning i fäderneslandets hi: loria, är äfven i stark tillväxt. Det finnes distrikter, inom hvilka detta ämne inhemtas af dubbelt så många barn som för tre år sedan. Fjelfva sättet, hvarpå den historiska under ngen meddelas, och i följd deraf den styrka, med hvilken dess bildande kraft ör sig gällande, lemnar dock ännu rätt mycket öfrigt att önska. annu stannar undervisningen i en del skolor hufvudsakligen vid korta anvisningar om de äldsta tidehvarfven och sträcker sig ofta ej längre än till att i minnet inskärpa årtal och namn. På en del orter sträcker sig åter denna undervisning äfven till allmänna historien. Likaledes har undervisningen i Naturlära gått framåt. I ett distrikt, der antalet af barn, som deri undervisades, år 1564 utgjorde blott 470, har det stigit till 1,047 eller till mera än dubbelt; i ett annat har detta antal växt från 1,542 till 4,593 eller till tredubbelt. Yå en del orter, der undervisningen i allmänhet längre framskridit, inhemtas naturkunskapen allmänt eller i de tlesta skolor. Undervisningsmethoden är ännu på många ställen ofullkomlig och bristen på tjenlig åskådningsmateriel kan först småningom afhjelpas. För detta ändamål har ett landsting lemnat ett frikostigt anslag och ett annat beviljat medel särskildt för anskaffande af mineralsamlingar till skolorna. Geometrien är bland skolans låroämnen det, som ännu mest sällan förekommer. För få år sedan var det inom de flesta distrikt i det närmaste indt. afven i detta hänseende har dock underningen utvidgats. Grunderna för ytors uppmätning och linearteckning meddelas i ett icke ringa antal skolor inom de ssesta distrikter. Det gifves likväl äfven inspektionsområden, der denna undervisning nästan helt och hållet saknas. Sång öfvas i de flesta skolor, men med mycket : olika framgång och merändels ännu på ett föga tillfredsställande sätt. I en del skolor har dock ett bemödande begynnt att åstadkomma något bättre. I den mån lärarnes förmåga mera utbildas kan man i detta afseende fatta bättre förhoppningar. Vid undervisningen begagnas dels not-dels sifferskrift, på några orter äfven Solfasystemet. Undervisningen i Teckning börjar först nu att göra sig gällande. I de nya reglementena är den dock slerestädes afsedd och har i några distrikt fyen begynnt inom skolorna öfvas. De Gymnastiska öfningarne utvecklas betydligt och omfattas med stigande intresse. Siffrorna tala i detta som i öfriga fall tydligast. Så befinnas inom ett distrikt dessa öfningar vid den föregående berättelsens afgifvande hatva varit införda blott i 36 skolor, nu i 77. Allmänna äro de likväl ännu icke, ehuruväl de i vissa distrikt förekomma i de flesta skolor. Vapenöfningarne i skolorna, hvilka först under denna inspektionsperiod tillkommit, hafva redan vunnit en rätt betydlig utbredning. Ett stort hinder möter ännu i den obekantskap, som hos måna lärare råder med de öfningar. För att afjelpa detta hinder fortsättes, med användande af de medel, som af riksdagen sör detta ändamål beviljats, den särskilda undervisningen för redan anIställde skollärarne i gynmastik och vapenöfning. På sina ställen har en äldre korporal eiler soldat med framgång ledt vapenöfningarne. I en skola af Södermanland har inspektören sett en tjuguå lärarinna kommendera et: kompani skolgossar i exercis, hvilken efter uppgift gått ganska väl. Undervisningen i Trädyårdsskötsel och trädplaniering betinner sig ännu i sin första utveckling. Den har att öfvervinna dels de svårigheter. som på många ställen möta för anskaflandet af tjenligt planteringsland, dels lärarnes obekantskap med ämnet, dels äfven på icke så orter föräldrarnes ringa deltagande eller till och med bestämda motstånd. IIVad det första beträffar finner man dock, att på allt flere ställen tjenliga jordstycken s s, och redan finnas planteringsland vid icke mindre än 1,546 skolhus. För de framdeles blifvande lärarne skall utan tvifvel genom det nya statsanslaget en grundligare insigt iträdgårdskonsten vinnas, och för de lärare, som redan äro anställde, hafva hushåll skaperna i flere län, t. ex. Nyköpings, Elfsborgs, Kronobergs, Ilallands, Göteborgs, äfvensom på Gotland ett enskildt sällskap, beredt ett sådan tillfälle. Inspektörerne vitsorda äfven, att undervisningen alltmera kommer i gång, och erfarenheten af de fördelar, en allmännare spridd trädplantering och trädgårdsodling erbjuder, skall tvifvelsutan säkrast befrämja den allmänna övertygelsen om vigten af denna undevisning. Huru mycket undervisningen i nu nämnda ämnea, om man afser hela riket, under sednare tiiden blifvit utsträckt, visar sig bäst af följande I sittror. Då antalet af de vid inspektionerna närvarande barn enligt 1564 års berättelser voro 141.053, enligt berättelserna 1567 åter 186,126, sinner man, att i biblisk historia undervisades för I tre år sedan 75, 516 lärjungar, nu 155,205; i katekes är 1564: 117,115, nu 157,S80. I historia och geogra si hade år 1864 inalles 19,402 lärjungar, r sednare ej mindre än 53,036 fått undervisAntalet af dem, som undervisats i naturlära, har under dessa tre år växt från 7,401 till 12,192. I geom och linearteckning undervis des 1564 ej mer än 2. 807, nu 12,538 lärjungar; i knekounsten för tre år sedan 67,010, nu 137,63 si ekrifning år 1864: 100,273, nu 165,260. Antalet at undervisade i historia och geografi hade så. ledes tillväxt med 278 proc. i naturlära med I proc., i geometri och linearteckning med 445 proc. I räknekonsten undervisades mera än dubbelt så stort antal som förut, och äfven i skrifkonsten, hvilken tillförene ansetts så allmänt spridd i vårt land, hade antalet lärjungar ökat sig med sextiofem proc. Undervisningsmaterielen, hvilken vid de föregäende berättelsernas afgifvande i allmänhet befann sig i ett ganska otillfredsställande skick, bar efter inspektörernas vittnesbörd under loppet at dessa tre år vunnit en betydlig förbättring; den förefinnes, ehuru visserligen ännu icke på långt när fullt motsvarande behofvet, dock både i vida rikligare mätt än förut och är tillika af bätre och mera ändamålsenlig beskaffenhet. Högre folkskolor hafva blifvit inrättade inom Skåne, Blekinge, IIalland, Vermland, Norrland och på Gogland. De äro till antalet 10. Tyenne sådana hafva tillkommit under den sistförflutna inspektionsperioden och anledning är, att en starlirare utveckling af decsa läraansfalter förestår re ee