FRANKRIKE. I bref från Paris till Kölnische Zeitung och Wienertidningar skrifves, att man har att frukta, det Frankrike skall söka begagna någon europeisk fråga för att utplåna minnet af det nederlag dess politik, anseende och vapen lidit i kampen mot president Juarcz. Franska regeringen har återupptagit de i Juni månad inställda hästuppköpen och i dessa dagar skickat 1,500 muläsnor till Algier för att vänja dem vid filtoch lägertjenster. Den nye franske gesandten i Minchen har ordres att göra allt för att förmå den unge konung Ludvig II att inträffa samtidigt med kejsaren af Österrike i Paris. Krigspartiet i Paris vinner dagligen i sty Marskalk Niel lärer upprepade gånger försäkrat kejsaren, att franska hären skall till hösten vara fullständigt väpnad, reorganiserad och stridsfärdig, samt söker göra den äsigt gällande, att ett lyckligt krig måste föras, om icke Frankrikes hela anseende och kejsardömets framtid skall blottställas. — Infanteriet har åter förökats med 200 kompanier, detta närmast med anledning af en mängd officerares återkomst från Mexiko. Kejsar Napoleon lär nu hafva bestämt sig för ett kondolensbesök i Wien med anledning af Maxinulians afrättning. STORBRITTANIEN. Sultanen af Turkiet emottogs d. 6 d:s af drottning Victoria på slottet Windsor, der en dejeuner för honom var arrangerad. Om Tisdagen besökte sultanen med prinsen at Wales kristallpalatset; d. 16 skulle de afresa till Speathead. Kejsarinnan EIgenie kommer ej att deltaga i den stora flottrevyen vid Speathead, men ämnar kort derefter besöka drottningen på Osborne. RYSSLAND. Czaren skulle den 15 begifva sig till Krim, der hans gemål uppehåller sig på ustslottet Livardia. Den 8 dennes anände prins JIumbert at Italien på ett besök vid ryska hofvet. Ryska storfursten-tronföljaren har öfvertagit presidiet i den komitö, som billat sig i Moskwa för att förverkliga panlavismen (en nära sammanslutning af alla laviska folk). I Prag bildas en undercomit tör samma syfte. MEXIKO. Enligt underrättelser, som dock äro zanska tvifvelaktiga, fortfara afrättninarna i Mexiko, och inemot 400 af de örrädare, som anslöto sig till den österikiske inkräktaren, påstås hafva blifvit lömda till döden och skjutna.